Debatt: Staten måste satsa mer på friluftsliv
Allmogebåtar vid en brygga i en vik.

Västkuststiftelsen driver verksamheten på Bassholmen på västkusten, där bland annat traditionen med Allmogebåtar bevarats. Foto: Anders Friström

Debatt

Debatt: Staten måste satsa mer på friluftsliv

Det är inte hållbart att regionerna själva ska stå för kostnaderna för att göra friluftslivet tillgängligt för alla. Staten måste skjuta till mer pengar. Det skriver ledande politiker från Västsverige.

Bristen på resurser för promenadstigar och informationstavlor försvårar tillgängligheten till friluftsliv. Vi som är stiftare till Västkuststiftelsen och förvaltare av massor av naturreservat avsätter totalt 40 miljoner kronor till friluftslivet de kommande tre åren. Men på sikt är det omöjligt att regionalt ta ansvar för friluftslivet utan att statens andel ökar. Det skriver Kristina Jonäng, (C), Jonas Ransgård, (M) och Mats Eriksson, (M).

Behovet av att främja friluftsliv är större än någonsin. Vi har stillasittande jobb och rör oss alltför lite på fritiden. Som hälso- och sjukvårdshuvudmän samt ansvariga för skola och omsorg har vi ett intresse av att minska ohälsan genom naturupplevelser.

Snart blommar liljekonvaljerna i sluttningarna i Holmaberg naturreservat i Svenljunga. Och så här års är det många som strövar i ”Skansen” i Dals Ed. Holmaberg och Skansen är två reservat i varsin ände av Västsverige som bildades i början av 60-talet, innan någon naturvårdslag var på plats. I syfte att bevara värdefulla naturområden bildades Västkuststiftelsen. Idag äger Västkuststiftelsen totalt 3800 hektar mark runtom i länet.

Därefter har staten, i samarbete med kommunerna, under en period av 50 år bildat reservat i Västsverige som motsvarar ytterligare 50 000 hektar mark. Det är fantastiska naturvärden som sparas till kommande generationer. Idag förvaltar Västkuststiftelsen dessa reservat i Västra Götaland och Hallands län. Många av Västkuststiftelsens 270 reservat har unika arter eller särskilt intressanta naturtyper att visa upp. Det finns ruiner efter kvarnar, rester av sågverk och spår efter ett aktivt jordbruk.

Strandäng vid vattnet.
Bassholmens betade strandängar. Ön sköts av Västkuststiftelsen. Foto: Anders Friström

En promenad i reservatet på Bassholmen ger möjlighet att lära känna traditionen kring allmogebåtar. Den välbesökta stenstugan i Svartedalen eller de gamla jordkällarna på Bredfjället ger oss kunskap om människors vardag på 1800-talet. Ramsvikslandet är ett av länets mest populära reservat. I vissa reservat i Västsverige finns fiskekortsautomater och andra anläggningar som lockar till ett aktivt friluftsliv. Äskhults by är lite av stiftelsens ”hjärta” och besökscentrum. Sandsjöbacka är ett annat populärt strövområde. Satsningar på guidningar i naturreservaten visar att det går att locka nya besökare och grupper som tidigare varit dåligt representerade i friluftslivet.

Många av reservaten är svårtillgängliga även för den mest erfarna friluftsmänniskan. Längs Bratteforsån är det svårt att ta sig fram. I Lysegårdens reservat finns inga anordningar för friluftsliv. För att upprätthålla hygglig standard på rastplatser mm prioriteras idag endast 80 av de 270 reservaten. Det är svårt att försvara att enorma naturområden i hela Västsverige å ena sidan har tagits i anspråk med statliga och regionala skattepengar samt å andra sidan notera att skattemedel för att möjliggöra friluftsliv saknas.

Att förvalta drygt 50 000 hektar mark förpliktigar. De resurser som står till förfogande för drift av naturreservaten från statens sida är ganska liten, cirka 20 miljoner kronor årligen, i förhållande till den totala ytan mark som ska förvaltas. Om skattemedlen för att sköta och öka tillgängligheten till dessa områden fortsättningsvis urholkas och om regeringen fullföljer sina ambitioner att upprätta ännu fler reservat utan medföljande skötselpengar kommer skattebetalarna förr eller senare att ifrågasätta syftet med att bilda naturreservat. Sådana signaler får vi redan från allmänheten.

På flera håll i reservaten finns aktiva jordbrukare som mot intrångsersättningar och en liten timpeng håller landskapet öppet. Dessa entreprenörer är viktiga kulturarbetare som röjer undan hinder för friluftsliv. Deras insatser bör värderas högre så att vi hjälpligt kan garantera ett öppet landskap.

Vi som är stiftare i Västkuststiftelsen har påbörjat en dialog kring friluftslivet i framtiden. Inledningsvis för vi samtal internt mellan stiftarna samt med länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. Därefter vänder vi oss utåt till markägare, föreningar, turistföretag, kommuner och allmänhet för att på allvar diskutera friluftslivet i Västsverige.

För att en sådan dialog ska vara möjlig är vi beredda att fortsätta vår satsning på Västkuststiftelsen. Idag är Västra Götalandsregionens anslag ungefär tjugo miljoner kronor per treårsperiod. För perioden 2018-2020 höjs anslaget till drygt 25 miljoner kronor. Göteborgsregionens Kommunalförbund och Region Halland planerar att tillsammans anslå ca 15 miljoner kronor under samma period till Västkuststiftelsen. Sammantaget innebär det minst 40 miljoner kronor till Västkuststiftelsen från de tre stiftarna fram till år 2020.

Kristina Jonäng, (C) Regionråd Västra Götalandsregionen

Jonas Ransgård, (M) Ordförande Göteborgsregionens kommunalförbund

Mats Eriksson, (M) Regionstyrelsens ordförande Region Halland

Annons