Skumt skum när räddningstjänsten släcker bränder med PFAS

Skumt skum när räddningstjänsten släcker bränder med PFAS

MSB avråder räddningstjänsten från att använda brandskum i de allra flesta situationer. Skummet innehåller miljöfarliga ämnen och kan förstöra dricksvattnet. Hur stor är risken för att en brand i ditt hus släcks med skum? Det beror på var i landet du bor, visar vår granskning.

I gryningen den tredje januari 2015 drog hårda vindar fram över byn Hamre, sydost om Hudiksvall. Det var nog vinden som virvlade ner i skorstenen på ett av de faluröda 1800-talshusen och drog upp glöd från kaminen. När Kent Bodin vaknade av brandlarmet slog lågorna ut från en garderob. Med en handbrandsläckare lyckades han släcka den eld som syntes, men när han öppnade ytterdörren för att hämta släckaren i garaget fick branden ny fart. På några sekunder var huset övertänt.

De flesta av byns 50 invånare vaknade av brandbilarnas sirener strax före klockan sex på lördagsmorgonen. När solen gick upp syntes förödelsen. Det gamla timmerhuset stod utbränt i ett hav av vitt släckskum. Men ännu anade inte Hamreborna att livet här hade ändrats i grunden. Kent Bodin gick över till närmsta grannen för att värma sig och få en kopp kaffe.

LÄS MER: Hela listan – så använder räddningstjänsten skum där du bor

− Jag minns att jag satte på kaffet, men jag minns inte om någon drack, vi var ju chockade allihop, berättar Inger Fast som bodde här under vintern för att hjälpa sonen Magnus Jonsson med hans tre barn.

Branden i Hamre släcktes men samtidigt förorenades vattnet.

Luften var tung av brandrök och på eftermiddagen lämnade allihop byn för att övernatta hos vänner på andra håll. Farmor Inger kom först tillbaka på söndagen. Hon tog en kopp kaffe och började röja undan disken som blivit kvar.

”Ju mer jag sköljde, desto mer fylldes hela diskhon av skum.”

− Jag skulle skölja ur en stekpanna, men ju mer jag sköljde, desto mer fylldes hela diskhon av skum. Det var som om det kom diskmedel ur kranen.

Hon ringde sonen Magnus, som ringde kommunens miljökontor. De kom för att ta prov och Inger Fast minns besöket glasklart.

− De kunde ju knappt fylla sin flaska i kranen, det kom inget vatten, bara skum. Jag trodde att de skulle säga något, men de sade inget, de bara tog flaskan och gick.

Hon sprang efter dem ut på trappan och frågade: ”Nu kommer barnen hem om några timmar, vad ska jag göra?”.

”Du får väl gå till grannen”, svarade miljöinspektören.

Provsvaren visade höga halter av så kallade PFAS, högfluorerade ämnen som fanns i det brandskum som användes vid släckningen. Första mätningen visade på 6 500 nanogram per liter – drygt 70 gånger över Livsmedelsverkets åtgärdsgräns. Även hos grannarna, dit Inger Fast gick för att hämta vatten, var halterna höga skulle det visa sig senare.

PFAS ett samlingsnamn

PFAS är ett samlingsnamn för drygt 4 700 långlivade miljögifter som bryts ner mycket långsamt eller inte alls. De samlas i djur- och människokroppar, där många av dem liknar naturliga fettsyror och kan börja blanda sig i en rad olika processer. Forskning pågår om exakt vilka konsekvenser detta kan få, men ett av de mest välutredda ämnena, PFOA, är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människor, enligt Kemikalieinspektionen.

Inget av detta kände byborna i Hamre till men de förstod att de inte borde dricka vattnet. I Magnus Jonssons hus fortsatte det att skumma i veckor. Daniel Turås som bor söder om det brandhärjade huset säger att Hamreborna på sätt och vis hade tur.

− Vi har ett sprickigt berg med tunn jordmån, så skummet letade sig ner snabbt till grundvattnet. Hade det inte varit så höga koncentrationer skulle ingen ha märkt något, då hade man fortsatt att dricka det. Mörkertalet av PFAS-föroreningar efter bränder är nog stort.

Det finns brandskum utan PFAS men även det har starkt negativa miljöeffekter. Detta så kallade A-skum löser fettlösliga ämnen och ökar spridningen till grundvattnet av de miljögifter som uppstår i en brand.

Avråder från användning

Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, avråder sedan 2016 från användning av alla sorters släckskum, i de fall där släckvattnet inte kan samlas upp.

− Vi formulerade oss så och tänkte att då skulle alla förstå att man i princip inte ska använda skum. För hur ska någon kunna samla upp allt? Det går inte, säger Bo Andersson på MSB.

Han började som brandman för 46 år sedan och har arbetat som brandinsatsexpert på MSB de senaste 23 åren.

Budskapet verkar ha nått fram, åtminstone i teorin. När vi frågar landets 155 räddningstjänster hur ofta de använder skum svarar i stort sett alla att de är väldigt restriktiva. Men i praktiken varierar användningen mycket mellan olika distrikt, enligt statistik som MSB har sammanställt för Sveriges Natur.

LÄS MER: Fler och fler PFAS-förorenade vattentäkter

Hos flera av landets branddistrikt syns en tydlig nedgång i användningen av skum kring 2015. Anders Edstam är vice brandchef på Södertörns brandförsvar. Han säger att det finns ett före och ett efter Hamre.

− Vi bestämde att det som hände i Hamre inte ska ske i Södertörn. Men fortfarande har vi inget annat verktyg som fungerar i vissa situationer så vi vill inte ha ett totalförbud. Därför införde vi väldigt restriktiva riktlinjer mot skum. Det är ett väldigt effektivt verktyg, men delvis är det en utbildningsfråga. Tar man bort ett verktyg ur verktygslådan måste man lära sig använda något annat.

2018 använde Södertörn skum vid nio tillfällen, vilket är lågt jämfört med 171 tillfällen i granndistriktet norrut, Storstockholms brandförsvar.De hanterade 20 procent fler bränder än Södertörn och det var alltså 15 gånger större sannolikhet att en brand i Storstockholm släcktes med skum. I Göteborg hanterade brandförsvaret ungefär lika många bränder som Södertörn och använde skum 121 gånger, det vill säga drygt 13 gånger oftare. De senaste tre åren har räddningstjänsten Skåne nordväst använt skum cirka 20 gånger oftare än Skåne sydost, i proportion till antalet bränder.

Ökat skumanvändningen

Norrtäljes räddningstjänst utmärker sig genom att ha ökat skumanvändningen mest sedan 2008. De var bland de första i landet att använda skum. Erik Elvermark som arbetat här i 20 år har hållit kurser om skumteknik över hela Sverige. Norrtäljes långa erfarenhet gjorde kanske att de inte avskräcktes lika mycket av Hamrefallet, tror han.

− Jag ska inte säga att många fegade ur, men jag tror att Hamre var en brytning. Och visst, det var en olycka med väldigt dåligt resultat, men där kanske Norrtälje hade mer trygghet och erfarenhet att luta sig på. Vi har inte förstört några brunnar.

Enligt räddningschef Peter Arnevall har Storstockholms höga skumanvändning delvis att göra med att bebyggelse och infrastruktur ser annorlunda ut.

Varje år används 50 000 liter släckskum med PFAS. I Hamre användes 10-15 liter. Foto: Gettyimages

− I centrala Stockholm har vi många gamla kulturhistoriska byggnader och lägenheter som är flera hundra kvadratmeter stora, vilket ställer högre krav på effektiv släckning. Om MSB säger att skum inte behövs till några lägenhetsbränder så gör vi en annan bedömning.

Både Stockholm och Göteborg lyfter fram att släckning med skum ibland kan vara en miljöfördel eftersom vattenåtgången blir mindre.

− Att använda vatten vid en bilbrand kan kräva betydligt större mängder vatten, och hur mycket miljöpåverkande rester från branden drar det då med sig? säger Peter Arnevall.

Varken räddningstjänsten i Storstockholm eller Göteborg kan peka på något vetenskapligt underlag som stödjer miljöfördelarna med skum, men hänvisar till egen erfarenhet och vill avvakta mer underlag.

Bo Andersson på MSB suckar tungt när han får höra det.

− Det är anmärkningsvärt att räddningstjänsterna inte har tagit till sig all den forskning och utveckling som genomförts sedan 2013, säger han.

Enligt honom behövs skum i ytterst få fall, som när kemiska industrier brinner.

− Det finns ingen anledning att använda skum i bilbränder eller lägenhetsbränder, men tyvärr används det fortfarande så på vissa håll i landet.

Bo Andersson anser att forskning och beprövad erfarenhet från många räddningstjänster talar sitt tydliga språk: Alternativa släckmetoder som till exempel vattendimma med tillsatsmedel av salter är effektivare släckmässigt och har en minimal påverkan på människa och miljö, vilket också visats i studier från Örebro universitet och Lunds tekniska högskola.

Morgan Palquist är miljörestvärdesledare på Brandskyddsföreningen och kallades in av försäkringsbolag efter branden i Hamre.

− Tittar man i miljöbalkens andra kapitel så tror jag räddningstjänsten får svårt att motivera att använda skum om miljömyndigheten ställer krav på omvänd bevisförmåga. Tyvärr är tillsynsmyndigheterna lite fega med att ifrågasätta räddningstjänstens beslut.

Han arbetar också på räddningstjänsten i Karlstad som inte har använt skum någon gång sedan Hamrefallet. Förmodligen kommer de att göra sig av med skummet helt.

− Eftersom vi har haft stora personalförändringar har många aldrig övat med skum. Att använda det skarpt utan övning ger oss inga bra förutsättningar att lyckas.

Något som bromsar förändringen är att räddningstjänsterna har investerat mycket i skumsystem, enligt Morgan Palmqist. Han får medhåll av Bo Andersson på MSB.

− Många influerades av marknadsföring i början på 2000-talet. En av de stora brandbilsleverantörerna erbjuder skumsystem som en gratis bonus om man väljer deras bilar.

Är skum det minst dåliga för miljön vid en bilbrand? Åsikterna går isär.

Torwald Snickars, brandingenjör och sakkunnig på länsstyrelsen i Stockholm, anser att det behövs mer utbildning om skum och alternativa släckmetoder. Han kommer själv att driva på det eftersom länsstyrelsen är ansvarig för tillsynen av räddningstjänsten.

− Räddningstjänstens uppdrag är att rädda liv, egendom och miljö och då ska inte släckinsatsen få allvarliga miljökonsekvenser.

Branden i Hamre blev ett tydligt exempel på grund av den genomsläppliga berggrunden och att PFAS-skummet användes i en situation där det inte fanns några brandfarliga vätskor som motiverade användningen. Hudiksvalls kommun framhåller att det inte var olagligt att använda B-skum på det sätt som räddningstjänsten gjorde, även om MSB inte rekommenderar det.

I januari 2016 lade Kemikalieinspektionen fram ett förslag till regeringen om nationella regler för högfluorerade ämnen i brandsläckningsskum. De vill att PFAS-skum bara tillåts om alla restprodukter samlas upp och destrueras. Enligt Monica Törnlund på miljö- och energidepartementet har frågan försenats på grund av den sena regeringsbildningen och hon kan inte säga när beredningen väntas bli klar. MSB förbereder tillsammans med ungefär 20 andra myndigheter nya hårdare rekommendationer.

Fyra och ett halvt år efter branden i Hamre hämtar bybor fortfarande vattendunkar från andra håll. I tre brunnar ligger värdena över Livsmedelsverkets åtgärdsgräns, men flera andra är också förorenade. Det råder stor osäkerhet om vad som är en säker nivå. EU:s livsmedelsmyndighet Efsa har föreslagit radikalt sänkta gränsvärden av två PFAS-ämnen. Fler och fler studier visar på kroniska effekter av låga halter under  längre tid.

Inger Fast förföljs fortfarande av tanken på en kopp med varm choklad. Den som hennes sexåriga barnbarn drack den dagen det brann.

−Han klagade på att den smakade konstigt och på kvällen fick han ont i magen. Jag kan inte sluta tänka på det.

Läs mer om brandskum:

PFAS i brandskum blir fråga för riksdagen
Hela listan – så använder räddningstjänsten skum där du bor
Fler och fler PFAS-förorenade vattentäkter
Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter