Skönhetsbranschens fula baksida

Skönhetsbranschens fula baksida

Varje år i oktober fylls sminkdiskarna med rosa flaskor, burkar och dosor i kampen mot bröstcancer. Det rosa bandet är tätt förknippat med skönhets­industrin och särskilt med branschjätten Estée Lauder. Nu kan Sveriges Natur avslöja hur samma bransch, med Estée Lauder som en av nyckel­spelarna, har fått EU-kommissionen att ändra sig och tillåta ämnen som kan vara cancerframkallande i kosmetika.

DET ÄR ONSDAG den 21 september 2016. Klockan 13.30 börjar ett möte på ett konferenscenter i Bryssel, inte långt från ministerrådets kontor. Arbetsgruppen för kosmetiska produkter har samlats för att diskutera branschaktuella frågor.
Med på mötet är representanter för EU:s medlemsländer, myndighetsföreträdare och konsumentorganisationer.
Och skönhetsbranschen. Representerad av sin intresseorganisation Cosmetics Europe.
På mötet rapporterar kommissionen något som väcker starka känslor hos många av de närvarande.
– Vi blev tagna på sängen. Men vi förstod ju att det inte kom från ingenstans, säger Pelle Moos, från den europeiska konsumentorganisationen Beuc.

Kommissionen meddelar att den har bestämt sig för att göra en ny tolkning av reglerna kring ämnen som enligt EU:s kemikalielagstiftning klassats som att de kan vara cancerframkallande, orsaka genförändringar eller skada fortplantningsförmågan. Ämnena kallas CMR-ämnen.
I stället för att som tidigare automatiskt förbjuda ämnen i kosmetika när de blivit CMR-klassade innebär kommissionens nya tolkning att ämnena kan finnas kvar på marknaden ett bra tag.
Enligt flera av de myndigheter och organisationer som var med på mötet kan Europas konsumenter inte längre lita på att de produkter som säljs är säkra för hälsan. Det är ett stort trendbrott.
Hur har det kunnat bli så här?

Drabbades själv av cancer

EN MIL från konferenscentret ligger Estée Lauders Brysselkontor. Med sina 29 varumärken och årliga försäljningssiffror på över 94 miljarder  kronor är Estée Lauder Companies ett av världens ledande skönhetsföretag. Företaget är starkt förknippat med kampen mot bröstcancer. Evelyn Lauder, Estée Lauders sonhustru, var med och startade Rosa bandet-kampanjen för 25 år sedan. Evelyn Lauder hade själv tidigare drabbats av bröstcancer och förblev aktiv i kampen mot cancer hela sitt liv.

Här, vid Estée Lauders Brysselkontor, jobbar sedan flera år tillbaka Isabelle Martin. Hon är anställd av Estée Lauder för att sköta de europeiska kontakterna. Enligt EU:s öppenhetsregister och de organisationer som granskar lobbyarbetet i EU betalar Estée Lauder 150 000 euro, motsvarande 1,4 miljoner kronor, om  året för lobbyverksamhet i Bryssel. Det motsvarar två halvtidsjänster för Isabelle Martin och hennes kollega på kontoret.

EN 20 MINUTERS taxiresa bort, inte långt från kemiindustrins branschorganisation Cefic, har Cosmetics Europe sitt kontor.
Organisationen företräder världens största skönhetsmarknad.
2015 såldes kosmetika i EU för motsvarande 77 miljarder euro. Cosmetics Europe representerar över 4 600 skönhetsföretag. Företagen kan vara medlemmar via medlemsländernas branschorganisationer eller som direktmedlemmar. Ibland både och.
Så är det för Estée Lauder. Estée Lauder är också representerat i Cosmetics Europes ledningsgrupp genom Isabelle Martin.
Cosmetics Europes vd heter Loïc Armand och är vd för franska L’Oreal.
Lobbyarbetet utgår härifrån Bryssel.

En av Cosmetics Europes hjärtefrågor är att verka för att man inte ska förbjuda kemikalier i smink på grund av deras farliga egenskaper, utan för hur farliga de visat sig vara i just smink. De som är kritiska till det synsättet menar att det utsätter konsumenter för onödigt stora risker eftersom det kan vara svårt att veta hur stora mängder en människa utsätts för sammanlagt.

I och med kommissionens besked på mötet i september har organisationen nu flyttat fram sina positioner rejält.

Principiell strid

SVERIGES NATUR har kartlagt Cosmetics Europes strategi för att kunna behålla ämnen som kan vara cancerframkallande.

Burk med ögonkräm. Krämen heter Resilience lift firming/sculpting Eye Cream. 
En ögonkräm från Estée Lauder som innehåller det CMR-klassade konserveringsmedlet PHMB.

Den principiella striden mellan branschen och myndigheterna har gällt ett konserveringsmedel som heter PHMB.
PHMB misstänks kunna vara cancerframkallande och klassades därför som ett CMR-ämne i januari 2015.
Enligt hur reglerna tolkats tidigare skulle det då automatiskt ha förbjudits i kosmetika.
Nu valde branschen en ny strategi för att kunna behålla ämnet på marknaden.
– Vi anser att PHMB är ett säkert konserveringsmedel som använts i över 25 år. Industrin ville försvara det här ämnet, säger Peter Jansson vid den svenska branschorganisationen Kosmetik- och hygienföretagen.

Genom att få kommissionen att tolka lagen på ett nytt sätt har branschen lyckats behålla ämnet i krämer, hårgelé, ansiktsservetter och andra produkter i två år efter att det klassats som farligt.
Ärendet ses som vägledande. Flera myndigheter och medlemsländer befarar att samma sak kommer att gälla även andra ämnen som klassas som farliga i framtiden. Det innebär i så fall att Europas konsumenter inte längre kan lita på att den kosmetika de köper är säker. De blir skönhetsindustrins försökskaniner.
– Det här är väldigt dåliga nyheter. Det är en stor förändring och det är inte acceptabelt, säger Elisabeth Ruffinengo vid organisationen WECF som jobbar med frågor som rör kvinnors hälsa i Europa.
Det svenska Läkemedelsverket har samma uppfattning.
– Finns det inte tillräckligt med data om ett visst ämne så ska det inte heller användas, säger Josefin Backman som är gruppchef för avdelningen för kosmetika på myndigheten.
Läkemedelsverket har därför skrivit till kommissionen och protesterat tillsammans med flera andra europeiska myndigheter. De ser striden om PHMB som ett första steg i en helt ny strategi från branschen.
– Vi anser fortfarande att CMR-ämnen per automatik ska vara förbjudna i kosmetika.

Även den svenska regeringen har protesterat. I ett brev adresserat till EU-kommissionär Elżbieta Bieńkowska strax före jul markerade miljöminister Karolina Skog och folkhälsominister Gabriel Wikström att Sverige är djupt oroat över kommissionens nya tolkning att inte automatiskt förbjuda CMR-ämnen i kosmetika. Bieńkowska har tackat artigt för breven, men meddelat att kommissionen vidhåller sin ståndpunkt.

Brun flaska med texten Estée Lauder Advanced Night Repair och ett rosa band som en liten nyckelring runt flaskan.
Varje år lanseras nya produkter med rosa bandet. Estée Lauders varumärken är alltid med i kampanjen.

DET ÄR TISDAG den 25 april 2017. Klockan har hunnit bli sju på kvällen. Det ringer i min mobiltelefon. Det är Cecile Abeille. Hon är pr-ansvarig för Estée Lauder i Europa och ringer från kontoret i Paris.
– Isabelle Martin undrar hur du fick tag i hennes namn.
Jag förstår att mitt meddelande till växeln äntligen har gått fram. Kanske också något av de mejl som jag skickat till adresser som jag fått gissa mig till eftersom Estée Lauder inte vill lämna ut Isabelle Martins mejladress. Jag har jagat henne i flera veckor.
Jag berättar att Isabelle Martins namn står i Cosmetics Europes årsrapport och att det där också står att hon arbetar för Estée Lauder.
Jag ställer frågan hur Estée Lauder ser på att de genom sitt engagemang i Cosmetics Europe har påverkat att det kan finnas kvar cancerframkallande ämnen i kosmetika samtidigt som de är så engagerade i kampen mot bröstcancer.
Något officiellt svar kommer aldrig.

DEN 3 JULI i år hålls ett nytt möte i Bryssel. Då möts arbetsgruppen för kosmetiska produkter, där branschen, konsumentorganisationerna, medlemsländerna och berörda myndigheter träffas igen. Frågan om PHMB och tolkningen av CMR-ämnen i kosmetika kommer säkert att finnas på dagordningen.
Sverige kommer att hålla fast vid sin linje. Danmark driver också frågan hårt. Myndighetsrepresentanter från Belgien, Finland, Frankrike, Grekland, Litauen och Portugal har också protesterat.
Frågan är om kommissionen kommer att ändra sig och lyssna mer på dem än på Cosmetics Europe. Troligen inte.
Men sista ordet behöver ändå inte vara sagt.
– Om kommissionen vidhåller sin tolkning kan medlemsstaterna överväga att stämma kommissionen. Ytterst är det EU-domstolen som tolkar EU-rätten. Vi menar att vår tolkning är vad medlemsstaterna kommit överens om i rådet, hälsar folkhälsominister Gabriel Wikström genom sin pressekreterare.

Så gick det till

Sveriges Natur har granskat skönhetsindustrins strategi för att tillåta CMR-ämnen i kosmetika.

I artikel 15 i kosmetikaförordningen står det att ett ämne som klassas som CMR-ämne per automatik ska förbjudas i kosmetika om inte branschen har visat att ämnet är säkert att använda.

I bilaga 5 i samma förordning listas sedan tidigare godkända ämnen. Där finns PHMB sedan gammalt med som ett godkänt konserveringsmedel, upp till 0,3 procent.

Därför bad branschen kommissionen att göra en ny tolkning av lagen för att bilaga 5 ska gå före förbudet i artikel 15. Kommissionen gick på branschens linje.

Att uppdatera bilagan tar tid. Under tiden har branschen fortsatt att använda PHMB.

Kommissionen kan göra undantag för CMR-ämnen i kosmetika om branschen kan presentera data som visar att ämnet är säkert för ett vetenskapligt råd. Denna möjlighet har Cosmetics Europe utnyttjat.

Men redan i juni 2014 svarade det vetenskapliga rådet att 0,3 procent, som är godkänt i bilaga 5, inte är en säker dos. Ändå fortsatte branschen att använda ämnet.

I maj 2016 frågade Cosmetics Europe rådet om det är säkert att använda PHMB i en lägre dos, 0,1 procent.

I mars i år slog rådet fast att det kan anses säkert att använda PHMB i upp till 0,1 procent i vissa produkter.

Om det har funnits produkter med mer än 0,1 procent kan vi inte veta eftersom dosen inte måste skrivas ut på förpackningarna.

Tidigare granskningar av Sveriges Natur:

Palmolja – snart på en mack nära dig

Jakten på din gamla mobil

Högt miljöpris för den svenska sopimporten

Barnarbete och giftig bomull bakom din billiga tröja från H&M

Vad tycker du? Kommentera gärna på vår Facebooksida!

Sveriges Natur granskning uppmärksammas av Aftonbladet. Vår reporter Malin Crona och Läkemedelsverkets Josefin Backman kommenterar:

Skribent Malin Crona
Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons