Klimatförändringar slår mot svenska bokskogar
Träd i skog med tydliga märken efter skadeangrepp.

Den skadliga algsvampen phytophora angriper svenska bokskogar. Foto: Johanna Witzell.

Klimatförändringar slår mot svenska bokskogar

Svensk skog tar skada av klimatförändringarna. När temperaturen växlar gynnar det spridningen av algsvampen phytophthora som kan förstöra växternas förmåga att ta upp näring.

Det hela började i Pildammsparken i Malmö då det kommit in rapporter om konstiga skador på träd och växter. Forskare vid SLU kunde snart konstatera att det var algsvampen phytophthora som hade orsakat skadorna. Sen dess har de gjort tester på flera platser i landet varav de hittat fler fall, främst i södra delarna av landet.

Man kan känna igen träd som är angripna av phytophthora genom mörka fläckar som dyker upp på barken. Vad gäller just bok blir kronan glesare, trädet får färre sidogrenar och även bladen blir gulare och mindre. Man ser helt enkelt igenom trädet. Vad gäller andra växter kan man ibland se även på bladen att de bildar mörka partier och vissnar. Tecknen tyder på att rötterna inte tar upp näring.

Släktnamnet Phytophthora kommer ifrån de grekiska orden ”phyto” för växt, och ”phthora” för förstöra, vilket ger den namnet ”växtförstörare”.

Det är just bokskogarnas reaktioner som har fått forskare att börja intressera sig för algsvampens utbredning.

– Vi har observerat phytophthora allt mer nu när vi fått möjlighet att leta, säger Johanna Witzell, forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, som har undersökt spridningen i Sverige.

Forskningen tyder på att ett varmare klimat i kombination med oreglerad handel av växter ökar spridningen. Även en australiensk undersökning, publicerad i Global Change Biology, har konstaterat en stor spridning av algsvampen.

Det finns två orsaker till varför klimatförändringar tros ligga bakom spridningen av phytophthora. Först har det att göra med att växter som utsätts för plötsliga förändringar i klimat utsätts för stress.

– Om trädet stressas över en längre period av till exempel torka så kommer trädet tappa rötter. Om trädet sedan angrips av phytophthora kommer rotsystemet att fungera ännu sämre, vilket startar en ond spiral. Trädet kommer hamna under ännu mer stress vilket i sin tur gynnar angriparen ännu mer, förklarar Johanna Witzell.

Phytophthora angriper trädens rötter så de inte kan ta upp näring. Det gör att trädkronorna blir glesare. Foto: Johanna Witzell.

Den andra orsaken är att phytophthora kan bilda sporer som kan ligga inaktiva i marken under längre perioder. De tar därför inte skada av torka och kan sedan utnyttja perioder av mycket nederbörd för att spridas. När marken blir fuktigare kan de lätt sprida sig till de redan försvagade växterna och angripa dem.

Historiskt sett har phytophthora orsakat stora skador för människor genom att angripa till exempel potatis. ”Den stora svälten på Irland” som inträffade mellan 1845 och 1852 var följden av ett stort angrepp av Phytophthora infestans. Just den sortens phytophthora brukar vanligtvis kallas potatisbladmögel, eller potatispest. Forskare arbetar än idag med att hitta potatisarter som är resistenta mot just denna typ av phytophthora.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter