Debatt: Nu hoppar Folkhälsomyndigheten på tåget

Folkhälsomyndigheten premierar tåg före flygresor. Det borde alla myndigheter göra, menar artikelförfattaren. FOTO: Getty Images

Debatt

Debatt: Nu hoppar Folkhälsomyndigheten på tåget

Svenska myndigheters flygresor står för hundratusentals ton koldioxidutsläpp årligen. Om vi ska kunna nå 1,5-gradersmålet måste myndigheterna vara med och bidra till utsläppsminskningar, skriver Jim Werngren i en debattartikel. Han berättar hur han fick sin arbetsplats Folkhälsomyndigheten att gå med på att införa en premie för anställda som väljer tåg i stället för flyg. Nu vill han att fler myndigheter gör samma sak.

Klimatvetenskapens slutsats är tydlig, utsläppen av växthusgaser måste minska dramatiskt om vi ska ha en chans att klara oss under tvågradersmålet, vilket egentligen inte är en garanti för att undgå en smärre planetär katastrof. Detta innebär att vi bland annat måste dra ner på flygandet, mycket.

Myndigheter har ansvar 

Svenska myndigheters flygresor står för hundratusentals ton koldioxidutsläpp årligen, därför måste de vara med och bidra med ordentliga utsläppsminskningar. Det är hög tid att ta fram målsättningar för att minska utsläppen från flygresor vid statliga myndigheter. Det pågår klimatsatsningar i hela samhället och styrmedel är alltid intressant. Vi ser politiska beslut om differentierade miljöpremier där fordon med lägst klimatpåverkan gynnas men också införandet av olika miljöskatter, som exempelvis den flygskatt som införs 2018.

Attityden till resande

För egen del var det statistiken över flygresor på min arbetsplats som fick mig att inse att utsläppen från tjänsteresor var ett negligerat problem. Den gängse uppfattningen var att vi inte gör nåt fel, att resorna är nödvändiga och att ”att det är som det är”. Det förvånar hur det går att ganska lättvindigt boka flygresor i tjänsten. Jag upplever att det nästan aldrig ifrågasätts. Vid så kallade utvecklingssamtal mellan medarbetare och chef dyker inte sällan frågan upp om det finns nåt möte eller konferens man vill åka till. Så är det säkert på många myndigheter och antagligen i ännu högre grad på universiteten. Inom många organisationer är flygresor till möten dessutom förenat med ”positiva värden” som t ex att bygga nätverk och satsa på sitt varumärke.

Lönetillägg och eventuella bonuspoäng kan möjligen bidra till att man hellre väljer att göra en resa än att avstå. Så länge inte krav på utsläppsminskningar uttalas från högre instans så ska man nog inte tro att myndigheterna självmant börja syna tjänsteresorna, förutsättningarna för det finns inte riktigt där på plats.

Myndighet vid två orter

Efter politiska beslut bildades Folkhälsomyndigheten 2014 med ca 385 anställda i Solna och 120 i Östersund. Det har medfört mycket flygresande och under etableringsfasen 2014 gick cirka 3 700 enkelresor med flyg mellan de båda orterna. Resandet har succesivt sjunkit sedan dess och 2016 gjordes ungefär 2 600 enkelresor med flyg, men fortfarande ligger antalet korta flygresor per anställd högt på myndigheten visar Naturvårdsverkets sammanställningar. Siffrorna för 2017 visar en ökning på sex procent jämfört med 2016 för koldioxidutsläpp från flyg för resor som är kortare än 50 mil. Flygresorna försvårar helt klart arbetet med utsläppsminskningar för myndigheten, som under de senaste åren arbetat med att öka andelen resfria möten med hjälp av tjänsten Skype.

Tågpremiemodellen föds

Folkhälsomyndigheten har en riktlinje som säger att på sträckor under 50 mil ska tåg väljas istället för flyg, men mellan myndighetens båda verksamhetsorter där majoriteten av inrikesflygresorna görs är det 55 mil.

Det var så tanken om en tågpremie kom till. Frågan väcktes inom myndighetens miljögrupp men kom att förhandlas under en rad partssamverkansmöten mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Det gäller att förbereda argumentationen omsorgsfullt och ha en del tålamod vid denna typ av diskussioner. Att ifrågasätta flygresorna brukar inte vara populärt och risken finns att människor reagerar negativt då de under samtalen kanske relaterar till sitt egna privata flygresande. Men som tur var tyckte myndighetens ledning om idén och tågpremien inkluderades till slut i det nya reseavtal som trädde i kraft i oktober 2017.

Premien, som är skattepliktig, innebär att anställda ersätts med 550 kronor per enkelresa med tåg, när sträckan överstiger 50 mil. En tur och retur mellan Östersund och Stockholm ger då 1100 kronor. I det nya avtalet ändrades dessutom kompensationen för restid vid endagsförrättning och är differentierad utifrån hur lång arbetsdagen blir på grund av tjänsteresan. Förutom premien får man ett maximalt lönetillägg på 800 kr om arbetsdagen överstiger 14 timmar, vilket gynnar de resenärer som väljer tåg. Gjorda beräkningar visar att införandet av en tågpremie inte fördyrar kostnaderna för tjänsteresor. En genomgång visade att det oftast är dyrare att välja flyg än tåg, och med anslutningsresorna till flyget är det definitivt dyrare.

Man kan ofta påbörja sitt jobbrelaterade datorarbete direkt när man klivit på tåget. Inte sällan kan tid vinnas eftersom tåget går direkt mellan städernas centrum, medan man på flygplatsen måste vara i ”god tid” för eventuell incheckning av bagage, säkerhetskontroll och boarding. För många kan också anslutningsresorna till flygplatsen betyda större tidsåtgång. Kanske blir tidsvinsten med flyget inte så stor som man föreställer sig. Gör man hemresan på eftermiddagen samma dag  så kanske du förlorar några timmar med ditt tågval, men varför inte använda detta till att koppla av med skön läsning, lyssna på ett intressant radioprogram och äta nåt gott? Och bara njuta av att du gjort ett klimatsmart val med sisådär 100 000 gånger lägre koldioxidutsläpp än om du flugit tur och retur. Tågpremien får du på köpet!

Bör bli norm på statliga myndigheter

Genom att vara först med att införa en tågpremie kan Folkhälsomyndigheten agera föredöme. Mellan oktober-december 2017 har premien betalats ut för 90 resor, att jämföra med att det totalt gjordes runt 160 tågresor under hela 2016. Det är för tidigt att dra några slutsatser men vi hoppas få se ett trendbrott där tågresandet ökar medan flygresorna minskar. 2600 flygresor mellan Östersund och Stockholm genererar nästan 150 000 kilo koldioxid och motsvarande utsläpp från tåg skulle vara knappt tre kilo, den siffran säger oss något.

Förhoppningen är att fler väljer att ”hoppa på tåget” och att premien blir normgivande inom statliga myndigheter. Där borde politikerna hjälpa till och peka med hela handen. Man kan också önska att politikerna maximerar klimatnyttan genom att direkt använda flygskatten till satsningar på tågtrafiken framöver.

Jim Werngren, utredare och mikrobiolog vid avdelningen för Mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten

LÄS OCKSÅ: MP: Så vill vi stoppa politikernas flygresor i Helsingborg

Har du också bidragit till miljöarbetet på din arbetsplats? Tycker du att fler borde göra som ni? Skriv ett debattinlägg till Sveriges Natur! Mejla vår redaktör Malin Crona.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X