Annons
Bella Linde: Odling ger frihet och mat
Krönika

Bella Linde: Odling ger frihet och mat

KRÖNIKA Det är när jag står med hästskit upp till knäskålarna jag känner mig riktigt fri. Där och då, i färd med att gödsla upp odlingsbäddarna som ska förses med fröer och plantor i alla variationer, är jag oberoende.

Redan framåt senvåren tittar det sedan upp rucola och rädisor, och innan sommarens slut har jag skördat allt från bönor, potatis och lök till rödbetor, squash, spenat och olika sallatssorter – alltså sådant som annars skulle inhandlas i en livsmedelsbutik.

Känslan av frihet förstärks av att gödseln har hämtats gratis från grannen, att odlingsbäddarna är anlagda i den gräsmatta som tidigare och till ringa nytta vårdades ömt som en golfgreen, att varenda grönsak är ekologisk samt att själva odlandet tar i snitt en timme om dagen under säsong. För övrigt behöver man inte vara idrottsligt lagd för att inse att frisk luft och fysiskt arbete gör nytta för kroppen. Därtill finns forskning som säger att jordens bakterier har en gynnsam effekt på hälsan. Slutligen: Jag lägger inte hela makten över maten i händerna på marknaden. Som kanske inte ens vill mig väl. Låter det präktigt? Javisst. Och kanske är det förmätet av mig att uppmana alla att börja odla, eftersom alla kanske inte har tillgång till varken trädgård eller hästhållande grannar. Eller kunskap. Eller tid. Eller vad det nu kan vara. Men jag hävdar med en dåres envishet att vi måste. Med en villatomt är det inte ens orimligt, 500 kvadratmeter kan förse en fyrhövdad familj med grönsaker för ett år. På en odlingslott eller balkong kommer man också en bit, ja till och med en basilikakruka eller ärtskottsodling i köksfönstret gör skillnad.

Hälften importerad

För övrigt borde odling stå på skolschemat. Med tanke på att hälften av Sveriges matkonsumtion är importerad, samtidigt som en tredjedel av det vi släpar hem från butiken kastas bort, behöver människan redan tidigt få en tydlig relation till maten. Det tar nämligen emot mer att kasta en egenhändigt uppdriven morot om den blivit lite sladdrig i konsistensen än en som ligger förpackad i påse.

Så upp med odlingslådor på skolgårdarna! Fram med jordsäckar, kompostpåsar, fröer och plantor.  Sätt igång att vattna, greja, skörda och ät. Och eftersom handens arbete stimulerar intellekt och inlärning kommer dessutom skolämnen som exempelvis matematik, fysik och svenska gå som en dans även för den som har svårigheter i teorin. Att mäta en plantas tillväxt dag för dag, att väga en halvkilos potatis i handen och få en upplevelse av vikten, att skriva odlingsdagbok och beskriva framsteg och tillkortakommanden.

Ojar ihjäl oss

Därtill slipper vi uppleva sådant som att små storstadsbarn uttrycker sin avsky över det ofräscha i att potatis har legat i jorden (har hänt, i min egen sons klass), eller att vi som odlar närmast ojar ihjäl oss över det fantastiska i att kunna gå ut i trädgården och hämta tomater till grillbuffén. När det borde vara normalt och naturligt, om inte magiskt med tanke på att ett pyttelitet tomatfrö på bara några månader förvandlas till en planta med röda frukter som bär en solig smak av sommar.

Så. Odling ger frihet – från marknadskrafterna, från konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, från skuld till kommande generationer. Möjligen tillkommer lite skit under naglarna. Men det är den värd, rätten att veta vad man äter.

Bella Linde är journalist, författare och fritidsodlare.

Skribent Bella Linde
Artikeln publicerades i