Jordkällare bra vinterhäng för fladdermöss

Jordkällare bra vinterhäng för fladdermöss

Oftast är de bara ett vimsigt vingfladder i nattmörkret. Men vintertid kan man skåda fladdermöss på nära håll. En jordkällare i gott skick är det perfekta hänget.

Kruxet är att bra jordkällare börjar bli en bristvara, något som ställer till det för vårt enda flygande däggdjur. Vid äldre svenska gårdar och torp var de ett måste under 1800- och 1900-talen, men när elektrisk kyl och frys gjorde sitt intåg började källarna förfalla.

Inrasade dörrar eller valv släpper in frosten och driver ut fladdermössen. Och även om trenden svängt mot att fler renoverar, eller till och med bygger nya källare, så är det lätt att göra fel.

En som vet precis vad djuren behöver – och var de finns – är Jens Rydell, Sveriges ledande fladdermusexpert. Vinterkylan har Västergötland i sitt grepp när han tar med mig nerför trappan till källaren under det gamla magasinet vid Fänneslunda säteri någon mil väster om Ulricehamn.

Jens Rydell. Foto: Mats Hellmark
Jens Rydell. Foto: Mats Hellmark

Ute ligger snön djup, men i de här förrådsrummen håller sig temperaturen några grader över nollan. Lagom för rotsaker och foder. Och fladdermöss i dvala.

Jens ficklampa söker av 1600-talsvalven metodiskt. Fukten glänser på stenarna och sandgolvet är mjukt.

– Det här är en källarnas Rolls-Royce, byggd enligt alla konstens regler. Inte en sten sticker ut. Så här stora och välbyggda finns bara vid herrgårdar och kyrkor.

Plötsligt fångar ljuset en liten gråburrig skepnad som hänger i bakbenen från taket. En långörad fladdermus, med vingarna virade runt kroppen och de långa öronen. Tragus, utbuktningarna över ingången till innerörat, sticker ned vid sidan av huvudet.

De invikta öronen är ungefär fyra centimeter, faktiskt lika långa som kroppen (längden är anpassad till våglängden som den använder för ekopejling – 4 cm motsvarar 12 kHz). Poängen med att vika in dem är att minska förlusten av vatten under den långa törnrosasömnen.

Dvalan är ett förvandlingsnummer som bara ett fåtal däggdjur behärskar, ett sätt att minska energiåtgången maximalt under perioder utan mat. Alla svenska arter lever på insekter och småkryp och skulle aldrig klara vintern annars.

– De stänger av värmeproduktionen, kroppen blir lika kall som omgivningen, och kan då leva på ett enda gram fett i sex månader. Fettet blir både mat och vatten.

Bara hjärta och hjärna får normal blodtillförsel och pulsen minskar från 400 till mellan 20 och 40 slag per minut, beroende på omgivningens temperatur.

Olika arter trivs bäst vid lite olika temperaturer, men det ska vara frostfritt. Och hyfsat störningsfritt. Jens lyser bara en liten stund för att inte väcka djuret, det skulle stjäla lite av energiförrådet. Man ska heller inte andas på fladdermöss i dvala. De vaknar av temperaturförändringen.

– Men är man bara lite försiktig så är det en naturstudie som alla kan göra. Tillfälligt ljus stör inte, men fast ljus hör över huvud taget inte hemma i en jordkällare.

Vårt alltmer upplysta samhälle skapar osäkerhet för fladdermössen. För dem är mörker trygghet, det skyddar mot rovfåglar och med sin ekopejling jagar de skickligt utan ljus.

Fänneslunda säteris stora 1600-talskällare är en fin miljö för fladdermössens vinterdvala. Vi räknade in sju långörade fladdermöss (Plecotus auritus).
Fänneslunda säteris stora 1600-talskällare är en fin miljö för fladdermössens vinterdvala. Vi räknade in sju långörade fladdermöss (Plecotus auritus).

Vi fortsätter längre in i förrådskällaren med nackarna bakåtböjda och den lilla ljuskäglan spelande över takvalven. Fladdermöss finns oftast ett par meter upp.

– Det handlar om säkerhet, processen att vakna och bli flygfärdig tar uppåt en halvtimme. Innan dess kan de bara försvara sig genom att spärra upp gapet och väsa som en orm.

Vi hittar fem små knyten i mellanrum mellan stenarna, man ser nos och mun och gråbrun päls, och så en till som hänger. Långöron allihop, konstaterar Jens.

Arten är specialiserad på att flyga i trånga utrymmen och manövrerar bra även i små jordkällare, men här är tillräckligt stort även för arter som nordlig fladdermus eller vattenfladdermus och rödlistade arter som barbastell.

På vägen ut konstaterar Jens att även denna toppkällare har en brist. Potatisinkastet har rasat igen och ventilationen försämrats. Effekten syns som väggmögel.

– Det ska finnas två hål så det blir tvärdrag. Sen sätter man igen det ena när det blir svinkallt. Så gör de i moderna källare jag sett i Baltikum. En gubbe berättade att han stänger så fort fladdermössen kommit på plats. Det har han gjort varje år sedan 1950.

En lettisk undersökning från 2014 visade att jordkällarna där är vinterhem för minst 40 000 fladdermöss. Jens Rydell undersökte förekomsten i ett hundratal källare i Västergötland på 80-talet. Då hittade han fladdermöss i 63 procent av jordkällarna med intakt dörr och fungerande ventilation. Sedan dess har många förfallit. Men när vi stannar till vid en vackert snöinbäddad jordkällare några kilometer från Fänneslunda konstaterar Jens nöjt att dörren lagats inför den här vintern. Vi kliver in och hittar mycket riktigt ett fridfullt långöra hängande mellan centimeterstora spindelkokonger.

Renoverad dörr fick fladdermössen att återvända till den här jordkällaren nära Fänneslunda. Det får inte bli för kallt.
Renoverad dörr fick fladdermössen att återvända till den här jordkällaren nära Fänneslunda. Det får inte bli för kallt.

– En hanne, de övervintrar ensamma, medan honor lever i kolonier.

Vid Hökerum tittar vi in i en liten källare byggd av stora huggna stenar med ett rött uthus ovanpå. Den är ungefär hundra år gammal. Här hittar vi också en hanne, med de magnifika öronen fullt utsträckta. När vi lyser rör den sig lite.

– Antingen har den just satt sig, eller också tycker den att det blivit för kallt här nu och tänker flytta. Bäst att inte störa.

Den inre dörren saknas och stenarna i valvet skimrar av frost. En bra källare ska ha svale, luftsluss. Och djuren måste kunna komma in.

– Det har beviljats anslag för renoveringar under några år, men tyvärr har kultur- och naturvård inte samordnats i rekommendationerna. Sätter man nät i ventilerna förstör man för fladdermössen. Synd, för att fixa källaren är annars kanske det bästa sättet som finns att hjälpa dem.

Att sätta upp holkar kan också vara bra, men i vissa lägen gynnar det vanliga arter som dvärgpipistrell på bekostnad av mer ovanliga.

Vattenfladdermus (Myotis daubentonii).
Vattenfladdermus (Myotis daubentonii).

Ungefär hälften av alla fladdermusarter är rödlistade. Hoten är lite speciella, de utgörs bland annat av ljusföroreningar och vindkraft, men också miljögifter och klimatförändring har betydelse. Vindkraft och fladdermöss är något Jens jobbat mycket med på senare år.

– De är mer drabbade än fåglar, men att stänga verken under vissa väderförhållanden räcker långt. Vi har nu ett bra system för att hantera detta.

När han började forska om fladdermöss på 80-talet sågs de fortfarande som skadedjur. I dag är de strikt skyddade och man är medveten om deras betydelse för exempelvis bekämpning av skadeinsekter.

– Fladdermöss finns med i samhällsplaneringen nu. Och alla jag talar med som har källare vill hjälpa till. Det känns roligt att ha bidragit till att världen blivit lite bättre på det sättet.

Fotograf Jens Rydell
Artikeln publicerades i
Tillsammans visar vi upp det bästa av naturen Följ oss på Instagram
Annons