Jo, det är lätt – så sorterar du soporna rätt
Soppåsar i hög.

Vill du slänga mindre i soporna? Lugn, det är lättare än du tror. Foto: Getty Images

Jo, det är lätt – så sorterar du soporna rätt

Har du målet att få en i det närmaste tom soppåse får du jobba hårt. Då sköljer du ur minsta yoghurtförpackning, tar hand om metallkapsyler, lägger kuvert för sig och sköter om din kompost. De flesta lägger dock sin sopsortering på en lite enklare nivå.

Ur ett samhällsperspektiv är miljönyttan större om många gör lite än att några få gör allt. Villaägare som har så kallad fastighetsnära insamling är de effektivaste återvinnarna. Bor du i en trång lägenhet sitter mer av återvinningen i pigga ben.

Här är stegen mot en mindre soppåse.

1. TIDNINGAR. KLART DU FIXAR!

Tidningar och papper, avsätt en vrå hemma. Undvik kuvert och post-it-lappar eftersom limmet förstör i återvinningsprocessen.

2. GLAS. OCKSÅ EN LÄTT MATCH.

Det är enkelt att sortera glasflaskor och annat glas och göra det utan kladd. Systemet fungerar bra hela vägen. Separera färgat och ofärgat. Det är sällan långt till insamlingskärlen. Trasiga dricksglas ska slås in väl och gå i soppåsen.

3. FÖRPACKNINGAR. DU KAN LITE BÄTTRE?

Allt som är förpackningar ingår i systemet i FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Du har betalat för återvinningen när du köper produkten, en liten procent av produktens kostnad går till insamlingen (åtta öre för en mjölkförpackning, sägs det). Merparten av dina hushållssopor är förpackningar. Kladdiga förpackningar som orsakar lukt kan vara ett problem. Försök skölja ur dem i kallt vatten, men ingen bannar dig om du låter någon av dem gå till förbränning. Ungefär en tredjedel av det som slängs i den genomsnittliga påsen för restavfall är förpackningar.

Förpackningarna sorteras i glas, papper, plast och metall.

En enkel lösning för den trångbodde är att ha ett stort kärl eller en kasse där alla förpackningar slängs, torra och rena. Sortera sedan slutligt vid återvinningsstationen.

4. ELAVFALL. KÄNNS FEL ATT SLÄNGA.

Orkar du bara göra en sak – sortera ut farligt avfall, lampor och elavfall. Du har numera rätt att lämna gamla elprylar till större elhandlare. Annars får du ta med dig dem till kommunens återvinningscentral. Genomsnittsvensken lämnar varje år in 4,2 elprodukter till återvinning, en bra siffra jämfört med andra länder.
Allt som har sladd eller batteri är elavfall.

5. LAMPOR. INGEN BÖR SLARVA!

Lampor av alla slag innehåller miljöfarliga ämnen. Lysrör är värstingar, men också lågenergilampor, LED-lampor och glödlampor innehåller små mängder av miljögifter. De som bor i lägenhet har ofta en insamlingsbox nära. Annars är det oftast kommunens återvinningscentral som gäller.

6. FARLIGT AVFALL. LITE KNEPIGARE…

Kemikalier, en del kosmetika, läkemedel och färg räknas hit. Dessa produkter måste du själv lämna in på en återvinningscentral.  Läkemedel kan du lämna in på apotek. Kemikalier ska vara i originalförpackning. Tomma kemikalieförpackningar ska också lämnas in.

7. KOMPOST. DU KAN BIDRA.

Biologiskt avfall är sopornas guld och bör givetvis återföras till kretsloppet.  Allt fler kommuner samlar in överbliven mat och rötar den rationellt. Det är en ännu mer miljövanlig hantering än att kompostera själv hemma. Där går alla gaser, exempelvis metan, ut i atmosfären. Drygt 200 kommuner tar i dag hand om matavfall i hela eller delar av kommunen. Matavfall kan omvandlas till värdefull biogas som blir bränsle för bussar och bilar.

Om din kommun ännu inte infört möjligheten att lämna in sorterat komposterbart avfall kan du som villaägare kompostera i trädgården. För lägenhetsboende finns också lösningar, som exempelvis Bokashi.

8. KARTONG. BARA ATT BÄRA IVÄG!

Förpackningar av kartong läggs i återvinning för pappersförpackningar. Kartong som inte är förpackning räknas som grovavfall och är kommunens ansvar. Sorteras oftast separat.

9. RESTAVFALL. MINSKA MÄNGDEN.

Sista utposten för soporna är din restavfallspåse under diskbänken. Den ambitiöse miljövännen nyttjar den sällan. De flesta fyller den på några dagar. Här hamnar sådant som blöjor, en del badrumsavfall och blött papper med mera. Medelsvensson lämnar varje vecka cirka 4,5 kilo sopor som går till förbränning. Totalt slänger varje svensk 478 kilo sopor under ett år.

På sajten sopor.nu får du svar på fler frågor kring sortering.

Artikeln publicerades i
Gilla, dela och diskutera våra artiklar på Facebook Följ oss på Facebook
Annons