Contortatallen är en vanlig syn i norra Sverige, men Naturvårdsverket bedömer arten som främmande och vill se restriktioner. Foto: Hans Sundström
Vem ska bestämma om contortatallen?
Contortatallen importerades till Sverige på 20-talet och är i dag relativt vanlig i norra Sverige. Naturvårdsverket bedömer arten som främmande och vill se skarpa restriktioner. Skogsstyrelsen tycker att den är bättre skickad att bedöma frågan.
EU ligger bakom ett direktiv som kräver att Sverige har en åtgärdsplan för invasiva arter – arter som inte är önskvärda att sprida eller arter som ska hindras att komma in i landet.
Signalkräftan är en art som Sverige nu måste hålla efter, den får inte tillföras några nya vatten. Detsamma kan komma att gälla för contortatallen.
Contortatallen har bättre tillväxt än vanlig tall och ger därför skogsägaren mer pengar. Men contortatallen utpekas från många håll som ett hot mot den biologiska mångfalden. Jämfört med vanlig tall kan den utgöra en ekologisk risk.
Länge hette det att contortatallen inte kan sprida sig självt, det kan bara ske i samband med brand. Men under senare år har allt fler rapporter om självspridning kommit.
Naturvårdsverket har bedömt tallen som invasiv. Verket vill se skarpa restriktioner och ser sig som ansvarig myndighet. Men Skogsstyrelsen anser att det är den som ska ha ansvar för bedömningarna av arterna i skogen.
– Vi har den skogliga kompetensen och det gäller även för främmande träslag. Vi förespråkar ett öppet synsätt på frågan och tror att det kan vara bra att andra personer fattar beslut om detta än de som gör riskbedömningarna. Vi förespråkar inte total frihet för en art som contortan, vissa begränsningar ska vi ha, men för exempelvis skogsägare i södra Sverige kan det vara svårt att hitta ett annat alternativ till gran, säger Sanna Black Samulesson på Skogsstyrelsen.
På Naturvårdsverket vill man inte kommentera frågan om vilken myndighet som ska ha ansvaret för invasiva arter i skogen.
– Vi väntar på regeringens beredning av frågan, säger Maggie Javelius, enhetschef på Naturvårdsverket.
Naturskyddsföreningen menar att främmande arter inte bör användas som skogsodlingsmaterial.
– Det finns en stor risk att samhället kommer att behöva använda stora resurser för att ”sanera” områden från främmande trädslag för att dessa inte ska konkurrera med inhemska arter. Vi behöver mer forskning och övervakning av contortans negativa effekter, säger Malin Sahlin, skogssakkunnig på Naturskyddsföreningen.
Vilken myndighet som får tillsynsansvaret kan spela stor roll för contortans framtid. Under hösten väntas regeringen avgöra frågan om vilken myndighet som ska ha tillsynsansvaret för invasiva arter i skogen.
