Vägrade hugga nyckelbiotop

Jim Björklund vägrade avverka det han bedömde som en nyckelbiotop. Foto: Getty

Vägrade hugga nyckelbiotop

Skogsmaskinföraren Jim Björklund sade ifrån när uppdragsgivaren ville att han skulle avverka det han bedömde som en nyckelbiotop.

En månad senare sades han upp. Nu kallar han certifieringen ett spel för gallerierna.

Strax före jul 2017 blev Jim Björklund skickad till ett stort skogsskifte mellan Idre och Särna där nästan allt redan huggits. Men ett område på ungefär fem hektar stod kvar.

– Jag såg direkt att det höll nyckelbiotopsklass. Det var tydligt att något var skumt, det fanns kartor och dokumentation men området var inte bandat för avverkning som det ska vara.

Hur visste du att det kunde vara en nyckelbiotop?

– Vi har gått kurser så jag vet vad jag ska titta efter. Där fanns mycket grovbarkig gammal skog i olika åldrar och mycket brandljud (spår av gamla bränder). Många träd var mellan 200 och 300 år.

Jim Björklund ringde först till uppdragsgivaren Weda Skog som efter att ha tittat på ärendet ville att han skulle hugga ändå.

– Jag tvärvägrade. Man ska följa certifieringen.

Han kontaktade Skogsstyrelsen och fick besked om att ingen avverkningsanmälan lämnats in, fastän det stod i dokumentationen.

Weda hörde av sig och bad honom att inte kontakta Skogsstyrelsen igen.

Jim Björklund skickades ut för att hugga en skog på ett annat ställe, men eftersom det var liknande omständigheter där kunde han inte utföra uppdraget.

– I januari blev mitt företag uppsagt på grund av virkesbrist, samtidigt som Weda Skog anställde en annan grupp.

”Skogen står kvar”

Weda Skogs vd Erik Andersson känner inte till ärendet sedan tidigare, men ser efter i sin dator.

– Skogen står kvar med en anteckning att den ska kontrolleras innan den avverkas. Någon har i alla fall gjort bedömningen att den ska tittas på en vända till. Jag känner mig trygg med att vårt system fungerar och att vi har hyfsad koll på naturvärden och vårt eget certifikat, säger han.

Det finns en avverkningsanmälan. Men den lämnades in först den 21 december 2017.

Det är efter att föraren var på plats för att avverka. I hans dokumentation stod att anmälan gjordes i juni 2017?

– Jag vet inte varför det blivit så. Virkesköparen och skogsägaren kan ha kommit överens om att skogsägaren skulle anmäla, men att det inte blev gjort. Då kompletterar virkesköparen med en anmälan. Det är inte ovanligt.

Föraren sades upp i januari 2018. Hur högt i tak är det att komma med synpunkter hos er?

– Förarens synpunkter har inget att göra med om han kör åt oss eller inte. Från vår sida finns inget som pekar åt det hållet. Våra entreprenörer ska inte braka in i höga naturvärden med skygglappar. Vi är tacksamma om folk hjälper oss. Vi skulle inte klara vår verksamhet om inte våra entreprenörer hade den kompetensen och använde den.

”Säger man något åker man”

Jim Björklund hörde också av sig till företaget som certifierade hans företag, men tycker inte att han fick något stöd.

– Som jag ser det nu är certifieringen bara ett spel för gallerierna. Som entreprenör måste man kosta på sig utbildning, men säger man något till bolagen åker man.

Efter detta bestämde sig Jim Björklund för att lägga ned sitt företag. I dag jobbar han med djur på en bondgård.

– Allt kändes fruktansvärt fel och till slut orkade jag inte krångla mer. Jag tänker aldrig mer jobba i skogen, säger han.

Sveriges Natur granskar omvänd naturvårdsgallring

LÄS MER: Striden om skogen
LÄS MER: Ingen fälld för brott mot naturvårdsparagrafen
LÄS MER: Tjänstemän hotas till tystnad
LÄS MER: Skogsägande väcker starka känslor
LÄS MER: ”Debatten har blivit en ekokammare”

Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter