Annons
Urvattnat beslut när EU sätter siktet mot klimatneutralitet 2050

Efter protester från främst Polen blev det inget nytt klimatmål antaget för unionen. FOTO: EU 2019

Urvattnat beslut när EU sätter siktet mot klimatneutralitet 2050

EU har börjat sätta unionen på väg mot att bli klimatneutrala senast år 2050. Men protester från främst Polen sköt ner målet från att antas av alla statschefer.

Statscheferna lyckades –  trots kontinerligt ökat tryck under de sista veckorna innan toppmötet – inte enas om att unionen ska sikta på att vara klimatneutrala år 2050.

Inför mötet låg målåret föreslaget i det sista utkastet, men formuleringen föll efter att främst Polen, men också enligt uppgift också Ungern, Estland och Tjeckien, kämpat emot in i det sista under statschefernas diskussioner.
– Vi har svårt att se hur det ska kunna gå för oss att genomföra den omställning som krävs. Vi behöver mer underlag och mer stöd för att klara av att ställa om vår ekonomi, som en av de tyngsta industrinationerna i Europa, säger en tjeckisk källa till Sveriges Natur.

Utsläppen måste bort

Ambitionen för statscheferna är fortsatt ambitionen att EU ska kunna anta ett mål som är i linje med Parisavtalet innan årets slut, men huruvida det blir netto-nollutsläppsmål till 2050 eller något annat är alltså oklart. Vetenskapen är tydlig – utsläppen bör vara borta till år 2050 för att 1,5-gradersmålet ska kunna nås.
– Egentligen behöver det vara ett än starkare mål i EU än netto-noll då, om vi också tar in det historiska ansvar som EU har, sa en förhandlare till Sveriges Natur innan mötets start.

Det framgår av slutsatstexten som antogs av statscheferna att en stor majoritet står bakom att unionen ska vara klimatneutralt till 2050. Men resterande länder kan inte ställa upp på målet.

”Krympande skara”

Sveriges statsminister Stefan Löfven förhoppningar på väg in till mötet var höga. Men han lyckades inte driva på för att målet skulle antas redan under torsdagens möte.

– Det är en krympande skara som är emot att sätta upp 2050, sa Löfven till Sveriges Natur på väg in till mötet.

– Vi kommer att driva på för att det ska in.

En stor anledning till att statscheferna inte kunde enas är att flera länder har svårt att få kalkylen att gå ihop. Många befarar alltför stora konsekvenser för deras ekonomier, och önskar därför få försäkringar på att de kan få det stöd som behövs.

– Det gäller att skapa förutsättningar för att alla ledare ska kunna säga till sina väljare att detta är något bra för dem. Visst, i delar av Europa såsom hos er i Sverige är folk med på att vi ska göra den här omställningen. Men för andra ledare finns det inte alls en stark opinion som vill att de ska gå fram med skärpta klimatmål. Det upplevs som ett hot, säger en rådskälla till Sveriges Natur.

Försvagat mandat i FN:s klimatmöte

Nu går unionen in med ett försvagat mandat till FN:s klimatmöte i september. Där bjuds länder in för att antingen leverera stärkta klimatambitioner, eller utökade löften om finansiellt stöd till klimatarbetet.
– Nu levereras varken eller från EU, detta riskerar att bromsa det globala klimatarbetet, säger rådskällan.

Men det är först vid slutet av 2020 som länderna inom Parisöverenskommelsen enligt planen ska lämna besked om sina klimatmålsättningar. Därför finns det fortsatt tid för unionen att enas om ett nytt mål. Men det går också att ”bara” behålla de målsättningar som man redan har.
– Det var faktiskt flera av motståndsländerna som föreslog att EU borde göra det senare. Det möttes av högljudda protester. Det var verkligen hårda ordalag stundtals där inne, säger en källa till Sveriges Natur.

LÄS MER: Din guide till de viktigaste miljöfrågorna i EU

Läs mer om EU:s klimat- och miljöpolitik

Svensk klimatplan för skogen får EU-kritik
Därför bromsar Sverige EU:s skogspolitik
Klimatet allt viktigare i EU-valet 2019
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter