Flera larmklockor – här är hoten mot jordens arter

I höstas skrev Sveriges Natur om IPBES och den kommande sammanfattande rapporten om naturens och ekosystemens tillstånd. På måndagen  presenterades en 40 sidor lång sammanfattning för beslutsfattare i samband med IPBES plenarmöte i Paris.

Rapporten bygger på 15 000 vetenskapliga och offentliga källor. Den har nu godkänts av över 130 länder. Hela rapporten kommer att presenteras senare i år. IPBES ordförande Robert Watson konstaterade att den presenterar en hotfull bild:

– Ekosystemen som vi och alla andra arter är beroende av försämras snabbare än någonsin. Vi förstör själva grunderna för våra ekonomier, vår försörjning, matsäkerhet, hälsa och livskvalitet. Rapporten visar också att det inte försent att påverka utvecklingen, men bara om vi börjar nu och arbetar på alla nivåer, från lokala till globala.

LÄS MER: ”Ingen kan längre hävda att vi inte vet vad som händer”

En miljon arter hotas enligt IPBES

Enligt rapporten riskerar en halv till en miljon av dagens drygt åtta miljoner arter att utrotas. Konsekvenserna är stora också för mänskligheten. Rapporten visar att den minskade tillgången på ren luft, rent vatten, koldioxidlagrande skogar, pollinerande insekter, proteinrik fisk och andra ekosystemtjänster utgör ett lika stort hot som klimatförändringarna. Man understryker att de båda hoten är nära kopplade.

– Vi måste erkänna att klimatförändringar och förluster av natur är lika viktiga, inte bara för miljön utan också för utveckling och ekonomi, säger Robert Watson.

Det krävs grundläggande, systemomfattande förändringar för att vända utvecklingen enligt rapporten. De nuvarande mönstren för produktion och konsumtion är ohållbara.

En nyckelfaktor är att bevara och återställa natur och att använda den hållbart. En annan är att bygga ett hållbart ekonomiskt system som inte baseras på tillväxtparadigmet.

LÄS MER Torbjörn Ebenhard, en av Sveriges förhandlare vid IPBES-mötet, kommenterar rapporten

Sjätte massutrotningen

Flera av studiens experter anser att den sjätte massutrotningen av jordens arter redan har inletts. Den senaste inträffade för 66 miljoner år sedan då en asteroid svepte bort en majoritet arter, bland annat dinosaurierna.

Rapporten varnar för att utrotningstakten redan är tio till hundra gånger högre än den genomsnittliga under de senaste tio miljoner åren.

Enligt rapporten är ändrad användning av land och hav det viktigaste skälet till minskad biologisk mångfald, exempelvis skogsavverkning, gruvbrytning och oljeborrning. Därefter kommer direkt utnyttjande av arter (som jakt och fiske), klimatförändringar, miljöförstöring i form av utsläpp och spridning av invasiva arter.

Några av hoten mot jordens arter enligt rapporten:

• Landlevande arter har minskat sin utbredning med minst 20 procent, huvusakligen sedan 1900.
• Mer än 40 procent av groddjuren, nästan 33 procent av revkoraller och mer än en tredjedel av de marina däggdjurenhotas.
• Tre fjärdedelar av landbaserad miljö och två tredjedelar av den marina miljön har förändrats kraftigt av mänskliga aktivitet.
• Mer än en tredjedel av världens landytor och nästan tre fjärdedelar av världens sötvattenresurser används till odling eller boskapsuppfödning.
• Stadsområdena har fördubblats sedan 1992
• Plastföroreningarna har ökat tiofalt sedan 1980.
• 2015 överfiskades en tredjedel av fiskbestånden.

Även i Sverige är den biologiska mångfalden hårt trängd. I förra veckan överlämnade Naturvårdsverket en nationell rapport till EU-kommissionen. Sverige rapporterar statusen för 166 arter och 89 naturtyper till EU. Endast 20 procent av naturtyperna och 40 procent av växt- och djurarterna mår bra enligt rapporten.

LÄS sammanfattningen av IPBES rapport

LÄS MER om IPBES arbete och rapporter