Annons
Ersättare till utpekad bidödare kan vara lika skadlig
Bi i närbild på gul blomma.

Ett av de ämnen som ska ersätta de ämnen som förbjudits i EU för att de misstänks ligga bakom bidöden misstänks vara lika farligt. FOTO: Getty Images

Ersättare till utpekad bidödare kan vara lika skadlig

I våras förbjöd EU flera växtskyddsmedel som misstänks ligga bakom den omfattande bidöden. Men nu har också alternativen hamnat under lupp. Ett misstänks kunna vara lika farligt.

En av de utpekade ersättarna, sulfoxaflor, har nyligen närstuderats av en grupp forskare vid University of London. Men resultatet är oroväckande, menar forskarna. I en artikel som publicerades nyligen i Nature så varnar de för att de studerade humlekoloniernas reproduktion minskade med 54 procent, jämfört med kontrollkolonierna. Framför allt blev antalet arbetshumlor färre, vilket forskarna menar kan få långvariga effekter för kolonins överlevnad.

Stängda växthus

Detta är liknande effekter som kunnat studeras hos samhällen som utsatts för de tre neonikotionider som i våras fick ett utvidgat förbud i EU, och som efter årsskiftet som grundregel endast ska få användas i stängda växthus.
Sulfoxaflor har tidigare stött på patrull i USA, där den 2015 först förbjöds. Men samma år tilläts ämnet för den europeiska marknaden. Idag används det i fem EU-länder, och sju andra medlemsländer, bland annat Storbritannien och Italien, håller på att godkänna ämnet.
– För svensk del är det inte aktuellt för tillfället att ta in ämnet, då det inte finns några ansökningar om att få sådana växtskyddsmedel godkända här, säger Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen till Sveriges Natur.
Som en effekt av att tre av de vanligaste typerna av bekämpningsmedlena mot skadeinsekter nu förbjudits för allt utomhusbruk i unionen så stöter dock många odlare på utmaningar med att finna ersättare. Det kommer inte heller ut många alternativ på marknaden.
– Det har delvis säkert att göra med att det är svårt att hitta nya insektsmedel med nya verkningsmekanismer som samtidigt inte har oönskade effekter på människors hälsa och i miljön. De flesta av dem är bredverkande vilket gör att de ofta också har effekter på andra insekter än de man vill bekämpa, fortsätter Peter Bergkvist.

Har ifrågasatts

De alternativ som nu finns att tillgå har också ifrågasatts, då det inte anses tillräckligt klarlagt vilka effekter de har på pollinerare.
– Det saknas fortsatt tillräckligt underlag på flera av dessa. Därför är det en legitim fråga att ställa om vi har bara förskjutit problemet som medlena orsakar på pollinatörer genom att byta medel, säger Ola Lundin vid SLU till Sveriges Natur.
Forskningen står dock mer redo för att studera effekterna till följd av debatten om neonikotioniderna, fortsätter han.
– Det skulle inte förvåna mig att det kommer ut fler studier som kollar på alternativen efter den som nu publicerats. Nu finns det en uppbyggd forskningskapacitet i EU vad gäller bin och ekotoxikologi, som kommit till i samband med neonikotionidsarbetet. Man kommer nog fortsatt kritiskt granska alternativen, oavsett vad det är för klasser som kommer ut på marknaden, säger Ola Lundin, som själv just nu deltar i en studie som kollat på vilka effekter somanvändningen av en annan neonikotinoid, som är godkänd på marknaden, har på pollinerare.

Icke-kemiska alternativ

– Samtidigt fortsätter vi också arbetet med att kolla på vilka icke-kemiska alternativ som kan vara aktuella, fortsätter Ola Lundin.
Hos odlarna i Sverige är oron inför det kommande förbudet störst hos dem som producerar sockerbetor. Där har branschen beräknat att kostnaden kommer att ligga på runt 60 miljoner kronor per år, av en total omsättning på 560 miljoner, till följd av bland annat lägre skördar och mer användning av andra växtskyddsmedel.
– De kommer att drabbas mest akut, men ingen har riktigt greppat vilka effekter detta samlat får, säger
Agneta Sundgren, växtskyddsexpert på Lantbrukarnas Riksförbund till Sveriges Natur. Hon fortsätter:
– Vi vet dock att det kommer att bli mer bekämpning för dem som ska odla, med ämnen som är mer bredverkande. De är godkända förvisso, men man vet ju att de slår väldigt brett och slår ut nyttiga insekter också.

Svårt läge

Det är sammantaget ett svårt läge som odlarna ställs inför, fortsätter Agneta Sundgren.
– Neonikotioniderna har ju varit diskuterade sedan 2013, så om det hade varit någon som kunde ta fram ett enkelt alternativ så hade de ju gjort det vid det här laget, och det har vi inte sett. Sedan är det ju också så att neonikotioniderna i sin tur ersatte sådant som vi förbjudit förut, för att de hade någon dålig egenskap. Så läget är deppigt. Men samtidigt är det ju så att ingen vill att de pollinerade insekterna ska dö, så det är en svår diskussion.

Länk till artikeln i Nature
LÄS MER: Forskarna kan ha löst mysteriet med den mystiska bidöden
LÄS MER: Nytt giftigt ämne misstänks ersätta förbjudet ämne i kvitton

Vad tycker du? Kommentera på Sveriges Naturs Facebooksida!

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons