Över­konsumtion skadar både miljö och människor

En notis, ett svep, en ny trend bland influerare – och plötsligt ligger ett plagg i varukorgen utan att vi förstått hur det gick till. Naturskyddsföreningen har i två undersökningar tittat på vad som triggar oss att konsumera mer än vad vi behöver, och tittar på hur företagen har tagit sig in i våra sociala medier.

Timme efter timme utsätts vi för en enorm mängd köptriggers. Och unga, som i hög grad lever i de här flödena, är särskilt utsatta.

Överkonsumtionen har stor påverkan på klimat, miljö och människor. Företagen behöver ta större ansvar för att handeln ska bli hållbar.

Tyvärr ser vi att fast fashion går mot ultra fast fashion, att dropshipping-företag utan respekt för EU-reglering ökar och att producentansvaret brister. Textilhögarna som vi har sett under året är ett tydligt bevis för såväl vår överkonsumtion och bristande återvinning som vår resurshantering.

För ett år sedan lanserade vi kampanjen Max 5, där vi undersökte hur många nyproducerade plagg vi som mest borde köpa under ett år. Svaret var fem.

Vi lanserade en utmaning där vi gav personer tips och tricks för hur de skulle kunna klara kvoten. Utmaningen är inte lätt, särskilt då vi utsätts för köptriggers hela tiden.

I en av våra senaste undersökningar såg vi att vart tredje inlägg på Instagram uppmanade till köp. Vi tittade på nio företag och såg att samtliga använde manipulerande köptriggers, metoder som är utformade utifrån beteendepsykologi för att få oss att klicka och köpa mer – som nedräkningsklockor, personliga rekommendationer, fri frakt över en viss gräns, uppmaningar som ”bara två kvar i lager” och ”andra har köpt detta”.

Med AI kan företagen identifiera våra personliga svagheter för att få oss att köpa saker som vi annars inte skulle ha köpt. Det skapar negativa konsekvenser för klimat, miljö och människor.

Överkonsumtionen och överutnyttjandet av naturresurser stäcker sig långt utanför klädbranschen. I en annan rapport har vi tittat på efterfrågan på metaller och mineral, och sett att förväntningarna på resurserna kan överstiga tillgångarna.

Vi analyserade tre scenarier som svenska myndigheter tagit fram för klimatomställningen. Vi såg då att efterfrågan på nickel, kobolt och litium, som är tre viktiga batterimaterial med dagens teknik, översteg alla kända globala tillgångar och reserver, fördelade jämnt mellan jordens alla invånare.

I de valda scenarierna stod transportsektorn för 60–80 procent av den totala efterfrågan på metaller och mineral, vilket sätter fokus på hur viktigt transportsystemet är. Hur många bilar vi har, hur stora och tunga de är, har stor betydelse.

Det är därför avgörande att lägga tonvikt på kollektivtrafik och minskat bilberoende för att klara omställningen och minska resursbehovet.

Nu är vi i köphetsens högtider, med black friday, singles day, halloween och julshoppingen som avslutar året. Samtidigt tog jordens alla resurser för året slut redan den 24 juli i år, enligt organisationen Earth Overshoot Day. Och för svenskarna, som överkonsumerar långt mer än genomsnittet, tog resurserna slut redan den 10 april.

Om ett år är det val och då hoppas vi på ansvarstagande politiker och väljare. Fram till dess kan vi alltid fråga oss före ett köp om den vara vi tittar på verkligen är något vi behöver.

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen