Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges största miljö- och naturtidning – påläst och passionerad sedan 1910

Sök

”Att vara ett föredöme kan öka avståndet”

Genom engagerat ledarskap och många medlemmar får man så mycket större kraft i sin fråga än att personligen göra allt rätt. Det skriver Tomas Stanislawski i en replik på en tidigare debattartikel om att Naturskyddsföreningens styrelsemedlemmar behöver bli bättre på att leva som de lär.

I ett tidigare debattinlägg frågar sig Barbro Carlberg, ordförande i Naturskyddsföreningen länsförbund i Östergötland, ifall föreningens styrelser inte i högre grad ska vara föredömen inför sina medlemmar i naturskyddsarbetet. Inlägget riktar sig till styrelser på alla nivåer inom föreningen och väcker intressanta tankar om vad en föreningsstyrelses roll egentligen är.

Genom engagerat ledarskap och många medlemmar får man så mycket större kraft i sin fråga än att personligen göra allt rätt.

I små och nystartade föreningar är det helt säkert så att de klaraste lågorna och de största talangerna i frågan också är de som utgör styrelsen. Men när föreningar blir större skiftar också styrelsens uppgift från att driva föreningens frågor personligen till att försöka engagera medlemmarna till att göra det.

Genom engagerat ledarskap och många medlemmar får man så mycket större kraft i sin fråga än att personligen göra allt rätt. Och engagera kan man göra på många sätt. Att uppmuntra medlemmarnas egna initiativ, att bjuda in, att lyssna och att samla.

Sprida föredömligt beteende kan man också göra på många sätt som att bjuda in föreläsare i ämnet eller anordna aktivitetsdagar där medlemmarna kan peppa varandra.

Det är viktigt att inte glömma bort att en förening samlar människor kring ett gemensamt intresse. Medlemmarna har sökt sig till föreningen för att de brinner för saken om än på lite olika nivåer och engagemangsgrad.

Att behöva vara ett föredöme kan också öka avståndet mellan styrelsen och medlemmarna.

Ska styrelserna vara föredömen innebär det i praktiken att de behöver vara bättre i föreningens frågor än genomsnittsmedlemmen. Detta skulle utesluta hälften av medlemmarna som styrelsekandidater, medlemmar som kanske varit alldeles utmärkta för att leda en förening, skriva protokoll, kalla till möten, sköta kassan eller ansöka om bidrag.

Att behöva vara ett föredöme kan också öka avståndet mellan styrelsen och medlemmarna. Det riskerar att styrelsen ses som en elit i föreningen, något som helt säkert distansierar medlemmar både från engagemang och medlemskapet självt.

Som långvarigt engagerad i flera föreningar önskar jag snarare motsatsen till Barbros förslag:

Fler styrelseproffs som kan driva styrelsearbetet. Som kan ta den föreningsadministrativa bördan, som kan leda möten tidseffektivt, få alla att känna sig sedda och hörda på möten, få alla protokoll på rull som de ska och få igång arbetsgrupper hos medlemmarna.

Så att jag som brinner med min låga för föreningens egentliga frågor slipper den bördan och kan ägna mig åt det jag älskar, till gagn för naturen.

En man med glasögon och grön tröja.

Tomas Stanislawski, i medlem Naturskyddsföreningen Kristianstad Bromölla.

Läs mer

Senaste nytt

Grävlingen på stenbumling i skogen.

Bildreportage

Skogsriket

Mångfald eller enfald? Naturfotografernas nya utställning visar både orörda skogars magi och det storskaliga skogsbruket som skapar bostadsbrist för mängder av arter.