Klimatfiktion ger perspektiv
Dystopisk klimatfiktion, optimistisk solarpunk eller till och med klassiker som Jane Austen. Ny forskning visar hur skönlitteratur, film och drama kan hjälpa unga att förstå och diskutera klimatutmaningarna.
Cormac McCarthys roman Vägen finns även som film med Viggo Mortensen och Kodi Smit-McPhee i huvudrollerna.
I en värld med aldrig tidigare skådade utmaningar behöver skolan nya sätt att undervisa och hjälpa de unga att hantera svåra frågor som klimatförändringen. Ett sådant kan vara att använda böcker, drama och film.
När världen drastiskt förändras behöver samhället och förstås även skolan hitta nya vägar. Så framhöll också Skolverket 2024 i läroplanens allmänna mål: att miljöperspektivet i undervisningen ska hjälpa elever att förstå hur deras livsstil och samhällets funktioner kan förändras i riktning mot en mer hållbar framtid. Men hur?
Spelfilm bidrar till medvetenhet om hållbar utveckling
– Det handlar om att skapa ett safe space, ett tryggt rum, säger Dakota Lagercrantz, doktorand på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Sedan våren 2024 forskar hon om hur till exempel skönlitteratur och spelfilm kan användas för att fördjupa gymnasieelevers kunskap om klimatfrågor. Hon har särskilt fokus på hur samtal mellan lärare och elever utvecklas kring det de har läst eller sett och hur dessa diskussioner kan bidra till större medvetenhet om hållbar utveckling.
Hjälp att hantera en osäker framtid
Hon anser att det behövs ett tryggt rum som ger utrymme för tankar och känslor. Sorg, oro och ängslan får ta plats men även idéer och funderingar om förändring.
Det är centralt för att eleverna ska kunna växa och utvecklas känslomässigt och på ett existentiellt plan, samt hjälpa dem att hantera nuet och rusta dem inför en på många sätt osäker framtid. Det har tidigare forskare visat.
Kort sagt behöver vi resurser och undervisningsstrategier som skapar ett tryggt rum för studenterna
En av dem är utbildningsfilosofen Sharon Todd, som har varit professor i pedagogik vid Stockholms universitet och gästprofessor vid Mälardalens högskola. Enligt henne behöver skolan i antropocen (den nuvarande geologiska tidsepoken) ge plats för klimatsorg och klimatångest.
Skolan måste kunna ge plats för fakta om klimatkrisen och skapa sammanhang som bejakar existentiella tankar utan att de för den sakens skull kan leda till förnekande eller handlingsförlamning.
Behövs mer resurser och undervisningsstrategier
– Kort sagt behöver vi resurser och undervisningsstrategier som skapar ett tryggt rum för studenterna kring de här komplexa frågorna så att de klarar att möta och hantera dem, säger Dakota Lagercrantz.
Och det är där som klimatfiktion kan spela en roll.
I studien, som är inne på andra året av fem, undersöker hon bland annat hur lärare använder klimatfiktion i sin undervisning: det kan vara skönlitteratur som böcker, noveller och poesi, eller film, teater och tv-serier. Spännvidden är stor.
– Några exempel är romanerna Vägen av Cormac McCarthy och The Survival Game av Nicky Singer, ett annat är poemet Dinosauria, we av Charles Bukowski.
En dystopisk berättelse kan balanseras med ett narrativ om innovativa framtidsstrategier.
Klimatångesten måste vägas upp med hoppfullhet
Dessa skildringar är mörka, men klimatångesten måste vägas upp av hoppfullhet, enligt Dakota Lagercrantz. Hon hänvisar till forskning av bland andra Maria Ojala (Sveriges Natur 2–2014).
– En dystopisk berättelse kan balanseras med ett narrativ om innovativa framtidsstrategier. Det finns en subgenre som kallas solarpunk som målar en ljusare framtid där teknik och miljö är i harmoni, i synk.
Men även klassikerna kan diskuteras ur hållbarhetsperspektiv.
Dakota Lagercrantz tar som exempel en ekokritisk läsning av Stolthet och fördom av Jane Austen.
– Där var tanken att titta på Darcys förhållande till naturen och hur Elizabeth uppfattar honom när hon först kommer till hans gods. Och hur han i hennes ögon får en mjukare framtoning när hon ser hans anknytning till naturen.
Kombination av psykologi och hållbarhet
Dakota Lagercrantz har tidigare studerat både litteratur och psykologi och har ett starkt engagemang för hållbarhet. Det har tidigare bland annat lett henne till volontärarbete på ekologiska jordbruk i Nya Zeeland och nu till Sverige.
– När möjligheten uppstod att på Linköpings universitet få forska om hur fiktion kan användas för att undervisa och fånga upp klimatfrågor i skolan kändes det som en perfekt kombination av alla dessa aspekter av mitt liv. De möts i det här projektet, och det är nog därför som jag brinner så starkt för det.
Dakota Lagercrantz har följt undervisning i Sverige, Danmark och Storbritannien men befinner sig fortfarande i insamlingsfasen. Hon vill gärna nå fler lärare som använder fiktion i klassrummet för undervisning [på engelska, red. anm] om klimat och hållbarhet.
– Det skulle vara toppen!
