Möt tre som kämpar för effektivitet

För prästen Mari Jansson är det självklart att engagera sig i föreningen Austerland energi på gotländska Östergarnslandet. Där har föreningen anlagt Sveriges största andelsägda solpark.

Vad är Nygarn utveckling?
– Det är ett lokalt, icke vinstdrivande utvecklingsbolag, men också en initiativtagare och möjliggörare i bygden. Eldsjälarna i bolaget har gjort skolhuset i Östergarn till ett lokalt nav, byggt ett vattenreningsverk och har kontakt med regionen kring kollektivtrafik och infrastruktur. Ur engagemanget kom idén att anlägga en solpark.

Och vad är Austerland energi?
– En ekonomisk förening som efter en förstudie av Nygarn utveckling kom till 2023 och i somras startade elproduktionen. I början var det ”wow, det här är verkligen en stor del av lösningen för framtiden”. Nu är folk betydligt mer försiktiga med att invest era. Elpriserna är en berg- och dalbana. Man får kanske se medlemskapet som ett enkelt och praktiskt sätt att bidra till en hållbar framtid, ökad beredskap och fossilfri energi, och att man får avkastning i framtiden.

Varför har Romaklosters pastorat köpt så många andelar?
– Vi jobbar inom pastoratet väldigt tydligt med våra miljö-
mål. I Austerland energi kan vi bidra ekonomiskt och på sikt kanske dra ner uppvärmningskostnaderna för våra 22 kyrkor.

Vad är din drivkraft?
– Jag har sedan väldigt länge ett engagemang för djur och natur. Jag ser en mening och ett egenvärde i det skapade. När jag hörde om solparken tyckte jag att det var en toppengrej. Jag känner stolthet och glädje i att vara en liten pusselbit i de här viktiga nutids- och framtidsfrågorna.

Vilka tips har du till den som vill engagera sig i mer hållbar energi?
– Det är värt att söka sammanhang i sin närhet där man kan hitta gemensamma lösningar. Det finns mycket att vinna på att driva det tillsammans och att ha en gemensam vision för framtiden, jobba långsiktigt och säkra sin, barnens och barnbarnens energi.

Utöver engagemang i Österfärnebo-Hedesundas sol-energigrupp håller Jonathan Korsar kurser och har skrivit studiematerial. Inspiration får han från övriga Europa och begrepp som energidemokrati.

Vad är en energigemenskap?
– För mig är det viktigt med en bred definition: en grupp som samverkar kring energi-
frågor. Energigemenskaper har varit viktiga för att bygga ut elnät och att jobba med förnybar energi, transporter, och energieffektivisering.Två miljoner européer är med i energigemenskaper. EU har en positiv inställning och det finns olika stödinsatser.

Vad gör ni i er solenergigrupp?
– Vi är hushåll och småföretag som hjälps åt att installera solel genom gemensamma upphandlingar av lokala installatörer. På fem år har vi gjort fler än 65 installationer. I år har vi haft en studiegrupp kring energihushållning, värmepumpar, smart styrning och batterier, och lokala frågor som energiberedskap och energidelning.

Vad är bra med energigemenskaper?
– Omställningen till förnybart går mycket bättre om många kan vara med och skapa den tillsammans. Vi behöver ta till oss mer av energidemokrati i Sverige. Om vi kan hushålla och anpassa vår energianvändning kan vi även minska behovet av ny produktion drastiskt. För det krävs kunskap och engagemang bland användare.

Vilka utmaningar finns i dag?
– Kanske finns en nidbild av att energigemenskaper främst är ett försök att slippa energiskatt. Givetvis är ekonomi viktigt för de flesta, men det är också klimatfrågan och delaktighet. Både teknik och intresse finns för att bidra lokalt till ett robustare energisystem, men den nationella politiken uppmuntrar inte gemensamma insatser och skapar osäkerhet och passivisering. Kärnkraftssatsningen riskerar till exempel att minska medborgares och lokalsamhällens möjlighet att vinna på energiomställningen och bli mer delaktiga i den.

Kooperativet Stacken i Göteborg har skapat ett energisnålt hus, ett passivhus, med solpaneler som ytskikt och kraftigt minskade uppvärmningsbehov. En av de boende är Malin Widehammar som har engagerat sig i föreningen sedan 2013.

Vad är Stacken?
– Ett kooperativ där vi är våra egna hyresvärdar. Alla hyresgäster är med i den ekonomiska föreningen som äger och förvaltar huset. Huset byggdes 1969, gjordes till kollektivhus 1981 och köptes loss av föreningen 2003.

Vad har ni gjort i er energigemenskap?
– 2008 gjordes en energianalys av huset och energibesparande åtgärder som FTX-ventilation [red. anm: ventilationssystem med värmeåtervinning]. Vi fick 12 miljoner kronor i lån och bidrag från bland annat Naturskyddsföreningen, för att bli passivhus och sätta upp solpaneler. Sedan 2014 har vi tilläggsisolerat, bytt fönster, glasat in balkonger, isolerat vinden, tätat grunden och lagt solceller som ytskikt på alla väggar och tak. Vi införde individuell elbetalning och lampsensorer samt bytte till mer miljövänliga vitvaror.

Hur gick det?
– Hade allt gått som det skulle hade det återbetalat sig på 16 år utan hyreshöjningar, vilket hade varit väldigt bra och ekonomiskt smart. Tyvärr har vi haft problem med entreprenörer som byggt fel och gått i konkurs. Vi har fått ta ett nytt lån och höja hyrorna något. Men vi har minskat vår uppvärmning med runt 90 procent, får intäkter för solenergin och producerar en del av vår egen el. Vi gör en insats för klimat och miljö, och har varit pionjärer och inspirerar andra.

Vad är din drivkraft?
– Min son är två och ett halvt år. Vad kommer han att växa upp till? Vi förstör klimatet, miljön och våra livsförutsättningar. Och det drabbar människor i dag och i framtiden med svält, naturkatastrofer, miljögifter, flyktingar, krig och konflikter. Vi har bråttom att ställa om och ta hand om konsekvenserna. Man behöver engagera sig på alla sätt man kan.