Den flyende kommiss­ionären

Hösten 2024 ville Sveriges Natur intervjua den då tillträdda EU-kommissionären Jessika Roswall (M) om vad hon tyckte, tänkte och ville göra i klimat- och miljöfrågorna. Hennes pressavdelning förhalade det hela. Om och om igen.

Först över ett år senare, efter upprepade förfrågningar, ges klartecken för en halvtimmes intervju via länk från Bryssel. Fotografering finns det inte tid för, i stället erbjuds kommissionens egna bilder.

Några minuter försenad dyker Jessika Roswall upp på skärmen. Hon rättar oroligt till sitt hår.

– Jag såg inte klok ut, säger hon leende och försäkrar sig om att inga bilder ska tas.

Uppväxt i Dalarna

Jessika Roswall har varit EU-kommissionär i mer än ett år. När hon i november 2024 frågades ut av Europaparlamentet för att bli godkänd som kommissionär för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi slog hon an en personlig ton i sitt öppningsanförande.

Hon berättade att hon var född på landsbygden omgiven av djupa skogar, stora sjöar och blomsterängar.

– Jag växte upp i sköna Dalarna. Vi var ute i naturen. För mig har det alltid varit viktigt att föra det vidare till mina barn.

Utmanande arbete i Bryssel

Hon har varit scout. Barnen blev skogsmullar. I dag har hon en stuga i Härjedalen. Arbetet i Bryssel beskriver hon som fantastiskt men utmattande.

Hon ska köpa en cykel för de, i bästa fall, lediga söndagarna. Fast hon drömmer om Härjedalen, om att få sätta på sig långfärdsskidorna.

–Det är där jag får kraft.

Dragit på sig kritik för avskogningsdirektiv

Sedan Jessika Roswall tillträdde som EU-kommission är har hon hunnit presentera strategier och förbereda lagar. Men också dragit på sig kritik för att retirera från redan fattade beslut i avskogningsdirektivet.

Medan den tidigare kommissionens mantra var grön omställning, fokuserar den nuvarande i stället på ökad konkurrenskraft och regelförenkling. Följden är att den gröna omställningen nu backar när beslut omarbetas och lagstiftning dras tillbaka, som till exempel avskogningsdirektivet.

Försöker jobba pro-europeiskt

Efter yttersta högerns framgångar i det senaste EU-valet har även den högerviktade kommissionen svängt i sina beslut. Men, bedyrar Roswall:

– Jag försöker jobba med den pro-europeiska plattformen som von der Leyen.

Usula von der Leyen är Eu-kommissionens ordförande.

Det sägs att den gröna omställningen kommit av sig. Håller du med om det?

–Nej, jag gör inte det, svarar hon omedelbart.

Och tillägger:

– Det finns en diskussion där det blir en motsättning mellan den gröna omställningen och konkurrenskraft. Men det finns ingen motsättning.

Grön omställning och tillväxt går hand i hand

Hennes vision för mandatperioden är tvärtom att grön omställning och tillväxt går hand i hand. Hon försäkrar att hon känner sig trygg på den inslagna vägen.

När statsminister Ulf Kristersson (M) presenterade henne som regeringens kommissionskandidat sommaren 2024 var Sverige ett föregångsland för klimatomställningen. Nu pekar det mesta mot att vi får svårt att klara vår del av EU:s 2030-mål.

Påverkar det din trovärdighet som kommissionär med ansvar för miljö- och klimatfrågorna?

–Nej. Som svensk vet alla att Sverige är i framkant, att vi har kommit längst.

Vad är det viktigaste du hittills gjort som kommissionär för miljö- och klimatfrågorna?

–Jag är stolt över att ha presenterat en vattenresiliens-strategi. Att lyfta den frågan på politiskt hög nivå. Att vi ser till att få bra kvalitet på och har vatten i Europa. Vi har tagit vatten för givet.

Vill helst prata om cirkulär ekonomi

Hon tar också upp strategin för bioekonomi som presenterades i november. Den ska få oss att använda Europas förnybara biologiska resurser, som skog, grödor, fisk, djur och mikroorganismer på ett bättre sätt när vi producerar mat, material och energi.

Fast frågan hon helst pratar om är cirkulär ekonomi. Ett lagstiftningsförslag på området ska komma under 2026.

Hur ska cirkulär ekonomi kunna bidra till både bättre konkurrenskraft och bättre klimat?

Jo, blir vi mer cirkulära beräknas klimatutsläppen minska med 20-35 procent, enligt Roswall som tillägger:

– Andra säger att det kan vara mycket, mycket mer.

Eftersom Europas industrier ser en potential och ekonomisk förutsättning i cirkulär ekonomi, menar hon. För kan importerat material återvinnas, minskar behovet av import och konkurrenskraften ökar. Hon säger att vi lever i en osäker värld som gör oss beroende vad gäller digitalisering, grön omställning och försvarsindustri.

– Vi måste hantera våra material på ett mer hållbart sätt.

Vill att industrin blir mer cirkulär

Europas industrier är inte tillräckligt cirkulära, men ligger samtidigt i framkant vilket gör dem mer konkurrenskraftiga, anser hon. En säkrare råvarutillgång och produktion alltså.

Men vad betyder det för klimatet?

– Självklart kommer det också minska trycket på vår miljö om vi slutar behandla avfall som trash, utan ser det som en resurs.

Kan du ge ett exempel?

– Jag har besökt många vattenreningsverk, bland annat ett i södra Tyskland som använder slammet i vattnet. Man gör metan av det som kommer kunna användas som flyg- och båtbränsle. En win för klimatet.

Hade 13 PFAS-ämnen i kroppen

En fråga som oroar många är evighetskemikalierna, PFAS. Oroar de dig?

– Ja, det gör de. Jag tog ett PFAS-test i somras.

Hon hade 13 PFAS-ämnen i kroppen, varav tre med hormonstörande egenskaper.

– Som mamma och mormor tänker jag mycket på det, för mina barn och mitt barnbarn och deras generationer.

Hur kommer du att agera?

– Jag försöker att förflytta frågan så snabbt som det går. Men processen tar tid för att det är ett väldigt omfattande arbete.

Hon hoppas så snart som möjligt lägga fram ett förslag, lovar hon.

– Som förbjuder användning av PFAS i konsumentprodukter. Vi tittar också på de andra delarna. Jag har mycket kontakt med industrier och försöker pusha dem att byta ut PFAS mot andra substanser.

Det finns över 15 000 PFAS-ämnen.

– Vi fattar beslut om olika produkter hela tiden. Brandskum med PFAS förbjöd vi, men sedan ska det fasas ut och det tar lite tid.

Tycker att media ska skriva mer om EU

Vi är inne på den 30:e och sista minuten av intervjutiden. Varför det dröjde 14 månader att få en intervju har hon inget svar på men försöker sig på en förklaring:

– Jag är ute och reser jämt. Det är svårt att hitta en halvtimme, vi räknar minuter.

– Jag tycker media generellt sett ska skriva mer om vad vi gör i EU. Jag är tacksam för de väldigt skickliga korrespondenter som finns här, men de behöver bli fler.

Tiden är till ända. Innan vi kopplar ned ber jag att få ta en bild av henne på skärmen.

Efter viss tvekan säger hon ”ja”.