Svenska investerare finansierar ny kolkraft

Av alla fossila bränslen är kol det mest förödande för klimatet. Kol beräknas stå för 45 procent av den globala energisektorns utsläpp av växthusgaser. De flesta svenska banker, försäkringsbolag och pensionsfonder uppger att de utesluter alla investeringar i kol, men när Sveriges Natur följer upp en granskning från 2021 visar det sig inte stämma.

Sedan 2021 har Kina byggt ny kolkraft till en kapacitet av 111 000 megawatt, enligt Global Energy Monitor. Även Indien sticker ut med ny kolkraft på 16 000 megawatt under samma period. Sveriges Natur har därför denna gång också inkluderat innehav i indisk kolkraft.

Sjunde AP-fonden äger mest kol

Liksom för tre år sedan sticker den statliga myndigheten Sjunde AP-fonden (AP7) ut som den enskilt största svenska ägaren av kinesisk kolkraft, men i den nya granskningen framgår det att den även är den största ägaren av indisk kolkraft. I juni 2024 hade myndigheten en aktieportfölj med 14 kinesiska bolag och 8 indiska bolag som äger kolgruvor och kolkraftverk.

AP7 förvaltar pensionssparande för fler än fem miljoner svenskar. Ungefär 2,2 miljarder kronor av dessa pensioner var i somras investerade i kinesisk och indisk kolkraft. Uppgifterna kommer från databasen Global Coal Exit List (GCEL), som är den mest omfattande öppna databasen över aktörer i den globala kolindustrin. Här framkommer det också att även Första, Andra och Fjärde AP-fonden har registrerade innehav i såväl kinesiska som indiska kolbolag.

Läs också: Svenska pensionspengar i kritiserad fossiljätte

Nordeas kolaktier värda 1 miljard kronor

Bland bankerna sticker Nordea ut med kinesiska och indiska kolaktier till ett värde på mer än 1 miljard kronor. Swedbank, som för tre år sedan hade tolv registrerade innehav i kinesiska kolbolag, har sedan dess sålt av alla dessa. I somras ägde banken dock aktier i fem indiska bolag som utvinner kol i gruvor eller energi ur kolkraft.

Även Handelsbanken och SEB har sålt av kraftigt sedan granskningen 2021, men hade i juni 2024 fortfarande mindre innehav i tre respektive ett kinesiskt kolbolag. Samtidigt registrerades dock desto större innehav i indiskt kol.

Läs också: Kolet – en fråga om liv och död

”Orimligt ägande i kolkraftverk”

Sammantaget visar Sveriges Naturs granskning att svenska banker och pensionsfonder i juni 2024 ägde aktier till ett värde av cirka 4,4 miljarder kronor i kinesiska och indiska kolbolag, eller i annan klimatskadlig verksamhet som bygger på förbränning eller brytning av kol.

– Det är helt orimligt att banker och pensionsfonder placerar svenskarnas sparpengar och pensioner i kolkraftverk mitt i en klimatkris. Det är som att våra framtidsbesparingar blir det stora framtidshotet, säger David Kihlberg, chef för klimat och juridik på Naturskyddsföreningen.

Läs också: Så pensionssparar du klimatsmart

Utesluter bolag med kilmatpåverkan

Enligt Johan Florén, kommunikationschef på AP7, arbetar pensionsförvaltaren efter principen att utesluta bolag ”med betydande klimatpåverkan”. Samtidigt fastställer fondens regler att den kan investera i bolag som har påbörjat omställningen till fossilfri energi och som fasar ut kol.

– Kraven på bolagen är att de har påbörjat en omställning annars svartlistar vi dem. Efter att vi började med detta arbetssätt har vi svartlistat ett 40-tal kolbolag, säger han.

Aktier ska ha sålts efter granskning

När Sveriges Natur konfronterar Johan Florén med tidningens lista från GCEL hävdar han att några av de kinesiska kolbolag där AP7 ägde aktier i juni 2024 har sålts. Detta ska ha skett efter det att Sveriges Natur genomförde sin databassökning.

Så sent som i september 2024 sade Nordeas chef för hållbara investeringar, Erik Pedersen, till Sveriges Natur att banken i princip inte längre hade några innehav i kol. Ett uttalande som går på tvärs mot bankens registrerade innehav bara tre månader tidigare.

Läs också: Sveriges storbanker släpper ut 100 miljoner ton koldioxid

”Nordea investerar inte i kol”

När Sveriges Natur ber om en kommentar svarar bankens pressekreterare Annie Edwards via mejl:

”Vi investerar inte ’i kol’ – men ibland har bolag i en helt annan bransch någon mindre exponering till kol, som vi tar i beaktande tillsammans med deras övriga verksamhet – och som vi i vår dialog med dem påtalar att vi uppfattar som en risk.”

Nordea säger att de försöker få bolag med ”någon form av fortsatt beroende av kol” att avveckla kolkraften. David Kihlberg på Naturskyddsföreningen anser att det är naivt av investerarna att tro att de kan stoppa utbyggnad av kolkraft genom påverkansarbete.

Läs också: Nya kolkraftverk stoppas och fasas ut globalt

Lönar sig fortfarande investera i kol

– Om inte bolagen kan visa en konkret och trovärdig plan för att fasa ut fossil energi är det bättre att flytta pengarna till bolag som är en del av framtiden, säger han.

David Kihlberg säger också att de banker, försäkringsbolag och pensionsfonder som fortfarande investerar i kol gör det för att det fortsätter att vara lönsamt.

– Det är den trenden vi behöver bryta. Ju fler som gör sig av med sitt ägande i de här bolagen, desto mindre attraktiva kommer de att bli.

Läs också: Sverige femdubblade exportkrediter till kol

Aktier för 4,4 miljarder kronor i kolföretag

Några innehav som sticker ut på den lista som Sveriges Natur har fått ut är AP7:s aktier för cirka 264 miljoner kronor i Indiens största kraftbolag, Tata Energy som 2022 producerade energi som till 64 procent kom från kolkraft.

AP7 ägde i juni 2024 också 12 miljoner kronor i det statliga kinesiska bolaget Zhejiang Provincial Energy Group som får 30–50 procent av sina intäkter från kolkraft och kolgruvor.

Nordea å sin sida ägde aktier för 589 miljoner kronor i det helstatliga kinesiska bolaget CHN Energy, världens största ägare av kolkraftverk och kolgruvor. Även AP7 och SEB ägde aktier för 58 respektive 5 miljoner kronor i samma bolag.

Läs vad investerarna själva säger om granskningen här.

Hela listan med svenska investerare i kolföretag

Källa: Global Coal Exit List

Förtydligande: ny kolkraft mäts av Global Energy Monitor inte i antal kraftverk utan i hur mycket den nya kolkraften alstrar i energi.