Stort intresse för gruvfrågor i Norrbotten
Naturskyddsföreningens gruvkonferens i Älvsbyn lockade många deltagare, till paneldebatten kom fler än 100 personer. Ett nytt gruvnätverk för Norrbotten bildades också under helgen.
Cecilia Goldkuhl från Älvsbykretsen ledde exkursionen till gruvområdet i Laver.
”Gruvboom i Sverige: hot eller möjlighet” var temat för Naturskyddsföreningen i Norrbottens nationella konferens som hölls på folkhögskolan i Älvsbyn första helgen i oktober. Nästan 80 aktiva medlemmar utbytte erfarenheter, lyssnade på föredrag och deltog i workshops.
En utgångspunkt var Naturskyddsföreningens nya mineralrapport, som presenterades av rapportförfattaren Louise Karlberg. Den visar bland annat att omställning av transportsystemet och förbättrad återvinning kan minska behovet av nya gruvor.
Europas största koppargruva planeras i Laver, där ruiner av äldre utvinning finns kvar.
Flera risker med ny Bolidengruva
Några mil väster om Älvsbyn ligger Laver, där företaget Boliden vill öppna Europas största koppargruva. Miljögruppen Pite Älvdal och Älvsbykretsen berättade om risker med projektet och problem som kvarstår från den jämförelsevis lilla gruva som lades ned på 1940-talet.
Under en exkursion till Laver kunde konferensdeltagarna bland annat se ruinerna efter gruvbyn och ”döda området” med föroreningar efter den gamla gruvan.
Metallhalten i malmen som ska brytas i den planerade gruvan är låg (0,2 procent) och det kommer att bildas stora mängder avfall. Gruvan kommer att ta upp en hel dalgång i anslutning till ett Natura 2000-område. Flera samebyar berörs.
Renskötsel och gruvdrift
Laver var en av utgångspunkterna för lördagskvällens paneldebatt, som leddes av Naturskyddsföreningens riksordförande Beatrice Rindevall. Karin Kvarfordt Niia från Gabna sameby inledde med ett inlägg på länk.
Karin Kvarfordt Niia ifrågasatte möjligheterna till samexistens mellan renskötsel, samhällsstruktur och gruvdrift. Hon undrade om klimatomställningen måste ske på bekostnad av biologisk mångfald, miljö och mänskliga rättigheter.
Trots stor återvinningspotential i gammalt gruvavfall ser industrin fler vinstmöjligheter i ny utvinning, menade hon.
– Men kanske handlar omställningen inte om att gräva djupare utan om att tänka smartare. Här tänker jag på det samiska ordet ”birget”, som betyder att klara sig på det man har.
Naturen tar gradvis tillbaka resterna av den gamla gruvbyn i Laver.
Cecilia Goldkuhl från Älvsbykretsen anslöt till resonemanget och underströk att det mest kritiska för vår existens inte är metaller utan rent vatten, frisk luft och fungerande ekosystem.
Avsätter pengar för miljöfrågor
Bolidens kommunikationschef Klas Nilsson betonade att bolaget kommer att sköta miljöfrågorna i Laver på ett ansvarsfullt sätt och att det kommer att finnas pengar avsatta för efterbehandling när gruvan ska stängas.
Klas Nilsson ifrågasatte också debattpremissen ”gruvboom”, om det verkligen startas fler gruvor i dag. Här fick han mothugg av journalisten Arne Müller som konstaterade att malmproduktionen i Sverige nästan fördubblats sedan 2000 och att beloppen som satsas på prospektering varje år fyrdubblats på tio år. Jonas Rudberg, som är sakkunnig i gruvfrågor vid Naturskyddsföreningens rikskansli, såg också en risk i ökat intresse för uranbrytning.
Flera gruvföretag har gått i konkurs
Arne Müller höll sedan ett uppskattat föredrag om gruvutmaningar i Norr- och Västerbotten. Bland annat tog han upp flera gruvföretag som gått i konkurs och lämnat uppstädningen till skattebetalarna. Motståndsrörelser i Gállok och Rönnbäck har spelat en stor roll för att gruvor som kunde varit riskfyllda även ekonomiskt inte startats, menade han.
Bland aktuella trender såg Müller ett ökat intresse för guld- och uranbrytning, men framför allt en förändring av skalan för nya gruvprojekt. Just Laver är ett bra exempel, med planer på en storskalig brytning om 36 miljoner ton per år.
”Demokrati på hög nivå”
Det aktuella läget för olika gruvprojekt i norr presenterades av gruvaktiva: uranprospektering i Arvidsjaur, grafitutvinning i Vittangi (Nunasvaara), provborrning efter koppar och nickel i Övre Bygden, Kalix, och järnmalmsprojekt i Jokkmokk (Gállok) och Kiruna (Per Geijer och Viscaria).
Cecilia Goldkuhl från Älvsbykretsen och Julia Humbla från länskansliet i Norrbotten var glada över det höga deltagandet.
Cecilia Goldkuhl från Älvsbykretsen var nöjd med konferensen och det höga deltagandet:
– Det här är demokrati på hög nivå med en tillåtande och inkluderande atmosfär där alla åsikter är lika viktiga. Vi har skapat nätverk som kommer att synas och höras.
Julia Humbla som är verksamhetsutvecklare vid länskansliet i Norrbotten höll med:
– Jag tar med mig en stärkande gemenskap som är speciellt viktig här i norr där avstånden är stora.
