Naturskyddsföreningen tar sig an matberedskap
I ett nytt projekt satsar Naturskyddsföreningen i Malmö på matberedskap och att öka förståelsen för hur och var mat produceras. Det handlar om krismedvetenhet, men också om biologisk mångfald.
Korna på Mida gård utanför Gävle tycks omedvetna om sin roll i den svenska krisberedskapen.
På Mida gårds gårdsplan i Kungsgården, väster om Gävle, samlas en brokig skara besökare. Här finns engagerade medlemmar i Naturskyddsföreningen i Gävle och Hofors, men också människor som lämnat krig och konflikt bakom sig i Syrien, Afghanistan och Ukraina.
Krismedvetenheten är hög. Lotta Zetterlund är lokal ordförande för Lantbrukarnas riksförbund och driver själv ett ekologiskt jordbruk i trakten. Hon talar kort om dagliga rapporter om ryska kränkningar av luftrum och drönare över EU:s medlemsstater.
– Vad händer om krisen når hit, om folk inte har mat? Frågar hon retoriskt.
Besöker tio bondgårdar i landet
Det är Naturskyddsföreningen i Malmö som har arrangerat bussutflykter för intresserade på fem olika platser i Sverige. Förutom två bondgårdar i trakten av Gävle går det under årets nationella beredskapsvecka även bussar till jordbruk i Malmö, Trollhättan, Jönköping och Motala.
Syftet med besöken är att öka förståelsen för hur svensk livsmedelsproduktion ser ut och hur väl rustat lantbruket är inför framtiden. Naturskyddsföreningen i Malmö säger att man vill inleda en diskussion om det rådande matsystemet och hur det går att påverka.
Vill se ökad krisberedskap
– Beredskapsfrågan har kommit upp bordet, men flera frågor är obesvarade. Vår mjölk körs till Kallhäll i Stockholm och närmaste slakteri ligger Heby, men vi måste ha möjlighet att kunna förädla våra råvaror här, säger Nathalie Borgman som driver Mida gård.
Nathalie Borgman på Mida gård.
I den senaste statsbudgeten har regeringen öppnat för lagring av spannmål. Det välkomnar både LRF och Nathalie Borgman, men de anser det krävs mer. Kommunerna måste ha möjlighet att kunna försörja sin befolkning vid en kris och då behövs större satsningar på att stödja lokala jordbruk.
Att köpa ekologiskt gynnar biologisk mångfald
En bit söderut från Kungsgården ligger Hedesunda och här är systrarna Lisa och Emma Walleräng på väg att ta över familjegården från sina föräldrar. Lantbruket är liksom Mida gård främst en mjölkgård, men här är allt ekologiskt och Kravmärkt.
– Vi är ekologiska av miljöintresse och för att bevara den biologiska mångfalden. Vill man stödja det ska man köpa ekologiskt och handlar man från lokala odlare stödjer man också det lokala matsystemet, säger Lisa Walleräng.
Lisa Walleräng (t.h.) har tillsammans med sin syster tagit över gården av deras far Lennart (t.v.)
Hon jämför köp av ekologiskt och lokalt odlad mat med en försäkring – en matförsäkring.
– Vi kan inte förlita oss på mat som kommer från andra platser. Det som är billigt är inte billigt för djuren, producenten eller miljön, säger hon.
Vill kunna förädla råvaror på gården
Framöver hoppas Lisa Walleräng kunna skapa större förädlingsmöjligheter och starta ett mindre mejeri på gården. Gården är i dag till 75 procent självförsörjande på solenergi, men är i övrigt beroende av diesel till reservaggregatet.
Till beredskapen hör inte bara förädling av de egna produkterna, utan även elförsörjning och drivmedel. Mjölkningen av korna är helt mekanisk. Och för åkermarken krävs traktorer och skördetröskor.
Politikernas uppgift att verka för det lokala
Även Denise Fahlander från Naturskyddsföreningen i Gävle är med på besöket. Förra året var hon en av mottagarna av Naturskyddsföreningens utmärkelse Silverfalken. Hon frågar varför de lokala mejeri som tidigare fanns lades ner.
Denise Fahlander ville gärna diskutera matsystem med lantbrukarna på utflykten.
Lisa Wallerängs pappa, Lennart som drivit gården hela sitt liv konstaterar att det var svårt att få lönsamhet i ett mindre mejeri. Konkurrensen med handelns egna varumärken gjorde det svårt för mejeriet att finnas kvar.
Matberedskap är nytt för Naturskyddsföreningen
För Naturskyddsföreningen är frågan om matberedskap ny. Besöken på bondgårdarna på fem orter i landet är en ny satsning.
Stephen Hilton, ordförande för Naturskyddsföreningen i Hofors, med Maj-Lis Koivisto.
– Själv är jag intresserad av matberedskap, men många andra i föreningen är mer intresserade av ängsmarker och skog. Det är egentligen inte så konstigt då det började med skydd av naturen och biologisk mångfald, men det hänger ju också ihop med matberedskap, säger Stephen Hinton, ordförande i Naturskyddsföreningen i Hofors, som också är med på utflykten.
Lisa Walleräng är inne på samma linje. Ekologiskt jordbruk handlar även om öppna landskap och biologisk mångfald, säger hon.
Jämför med jordbruk i Ukraina
Frågorna från bussresenärerna är många. Det är också tydligt att erfarenheterna från andra länder spelar in. En av deltagarna är Lesia Lesiv, från Ukraina.
Lesia Lesiv (t.h.) talar med Lotta Zetterlund från LRF.
– Jag är intresserad av hur lantbruk fungerar i Sverige, i jämförelse med ukrainskt lantbruk. Det är viktigt att få förståelse för att om man köper lokalt så hjälper man också lokala jordbruk, och också mindre gårdar, säger Lesia Lesiv.
Totalt deltog 209 personer på de fem besöken i landet. I samarbete med andra kretsar och länsförbund planerar Naturskyddsföreningen i Malmö att göra fler besök även på andra platser framöver.
Satsningen knyter an till riksföreningens arbete med mat och odlingsfrågor i hela landet. Bland annat finns det material till studiecirklar på ämnet som medlemmarna kan använda sig av.
