Konferens med fokus på våtmarker och nedskärningar
Hotade våtmarker stod i fokus för konferensen Biologisk mångfald i Skåne: dagsläget, arterna och metoder som kan förbättra situationen. En annan het fråga var de snabba nedskärningarna av statens naturvårdsambitioner och artskyddet.
Magnus Billqvist var spindel i nätet på konferensen och föreläste om myrar på tillbakagång.
Konferensen har arrangerats av Naturskyddsföreningen i Skåne sedan 2010 och utvecklats till ett brett forum där föreningar, myndigheter, entreprenörer och naturvårdsintresserad allmänhet möts.
Pernilla Olsson och Nils Carlsson från Länsstyrelsen i Skåne var först ut i år. De kunde berätta om goda möjligheter till insatser när det gäller just våtmarker. EU:s restaureringsförordning inger också hopp, liksom EU:s naturvårdsprojekt LIFE, bland annat har Skåne fått 250 miljoner kronor till att återskapa ljunghedar.
– Men från nationellt håll är det lite pyspunka när det gäller naturvård. Det händer inte mycket, konstaterade Nils Carlsson, som är chef för art- och naturenheten på länsstyrelsen.
I stället får länsstyrelsen hantera en strid ström av förslag till lag- och regeländringar uppifrån som kan få negativa effekter för naturvården.
Stora förslag på stora ändringar
– Vi har fått otroligt mycket remisser och utredningar under sista året. Stora förslag på stora ändringar hela tiden, som alla handlar om att underlätta exploatering.
Till exempel kom nyligen en promemoria från regeringen om rödlistade arter som kan försämra skyddet och öka möjligheterna till undantag och dispenser.
– Från nationellt håll är det lite pyspunka när det gäller naturvård, säger Nils Carlsson, chef för art- och naturenheten på länsstyrelsen i Skåne. Foto: Magnus Billqvist
– Vi har yttrat oss och tycker att artskyddet försvagas alltför mycket med de här förslagen, säger Nils Carlsson.
Däremot efterfrågar länsstyrelsen bättre möjligheter till ersättning för markägare. Det skulle kunna motverka den olyckliga polarisering som Nils Carlsson ser alltmer av när det gäller naturvårdsfrågor.
Länsstyrelsen i Skåne har också varit kritisk till förslag om att göra det lättare att upphäva naturreservat och att flytta ansvar för artskydd till en nyinrättad viltmyndighet. Den är också kritisk till att en stor del av naturvårdsbudgeten föreslås satsas på åtgärder för att sänka vargpopulationen.
– Nästan 350 miljoner kronor. Det är mer pengar än man satsar på att bekämpa invasiva arter eller att göra åtgärder för hotade arter i Sverige, säger Nils Carlsson.
Konferensen Biologisk mångfald i Skåne hölls 15-16 november i Höör. Till vänster på främsta raden Jens Morin och Jens Ratcovich. Foto: Mats Hellmark
Nytt verktyg för gamla våtmarker
Konsulterna Jens Morin och Jens Ratcovich som tidigare arbetat på länsstyrelsen (numera Naturcentrum) fördjupade perspektivet på våtmarksarbete i sitt föredrag. De underströk fördelarna med att återställa utdikade våtmarker snarare än att anlägga nya. I dag finns till exempel Lantmäteriets laserscanning för terrängmodeller i hela Sverige.
– Ett verktyg som inte liknar något som funnits tidigare. Här kan man se exakt hur topografin ser ut i landskapet, alla diken, alla gamla våtmarker, sade Jens Morin.
Att återställa är både mer kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart, menade de. Och behovet är stort.
I Skåne har 90 procent av våtmarkerna försvunnit. Bland annat har det lett till torka, försämrad vattenkvalitet, störda vattenflöden, ökad avgång av växthusgaser och störda ekosystem.
Samlar in fröer från vilda växter
En liknande problematik när det gäller artrika gräsmarker beskrev Jenny Nilsson som leder fröprojektet Swede Seed för Naturskyddsföreningen i Skåne. Av de gamla ängsmiljöerna återstår kanske bara en promille.
– Att jobba med fröer och skapa nya gräsmarker med arter är bra, men det är egentligen något vi gör för att kompensera att vi misskött oss tidigare. Det är också viktigt att inte glömma de gamla ängar, betesmarker och andra miljöer som finns kvar. Annars har vi ingenstans att samla in fröer från. Den genetiska mångfalden kommer aldrig tillbaka, säger hon.
Jenny Nilsson arbetar med fröprojektet Swede Seed.
Tanken med projektet Swede Seed är att utveckla ett system för produktion av fröer från vilda växter av lokalt ursprung för användning inom naturvården.
Än mer praktiska perspektiv på återställning och slåtter, både i våtmarker och ängsmiljöer, stod entreprenörerna Joakim Capretz från Stubbfräsarna Syd och Petter Öhnell från Slåtterverket för. Båda utvecklar kostnadseffektiva metoder med moderna maskiner för att hävda marker på ett sätt som gynnar biologisk mångfald.
Igenväxning drabbar trollsländor
Magnus Billqvist som arbetar på länskansliet var spindel i nätet för konferensen men höll också ett initierat föredrag om de näringsfattigaste våtmarkerna, myrarna.
Här bidrar klimatförändring och övergödning till snabb igenväxning och att träd vandrar in. Något som bland annat drabbar många arter av trollsländor, en artgrupp som Magnus studerat särskilt. Till exempel har han skrivit böcker om Nordens och Skånes trollsländor (den senare tillsammans med Linda Birkedal).
För intressanta artfördjupningar stod också Mikael Sörensson, Lunds entomologiska sällskap (insekter), Ted von Proschwitz, Göteborgs universitet (landlevande snäckor och sniglar) och Ola Elleström, Puggehatten – Skånes mykologiska sällskap (svampar).
Årets pris till Grodgården
Grodgården fick årets mångfaldspris. Petter och Sara Albinsson på Grodgården är också kända för sitt arbete inom storkprojektet.
Den biologiska mångfaldens pris för 2025 delades ut till Grodgården i Lunnarp för målmedvetet och mångårigt arbete med att berika sina ägor för att gynna biologisk mångfald, inte minst groddjur. Priset har delats ut sedan 2009.
Konferensen Biologisk mångfald i Skåne arrangeras av Naturskyddsföreningen i Skåne i samarbete med Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne, Studiefrämjandet Syd, Skånes ornitologiska förening, Puggehatten – Skånes mykologiska förening, Entomologiska sällskapet i Lund och Lunds botaniska förening. I år hölls den på Backagården i Höör.
