Utebliven skatteväxling
MILJÖEKONOMI: Mellan 1993 och 2000 minskade miljöskatterna som andel av BNP med åtta procent, medan skatten på arbete ökade med 13 procent, enligt en studie från SCB. Någon miljöskatteväxling har således inte skett i praktiken under nittiotalet.
Även om miljöskatterna höjdes i början av 90-talet så har skattebasen för arbete ökat snabbare, främst beroende på löneökningar, fler sysselsatta och längre arbetstid.
Miljöskatteinkomsterna har påverkats av minskad användning av fossila bränslen, främst till följd av milda vintrar. Skattesatserna har inte höjts i takt med inflationen.
År 2000 uppgick skatten på arbete till 740 miljarder kronor, medan miljöskatterna inbringade 61 miljarder. Totalt har skatten på arbete ökat med 270 miljarder och miljöskatterna med 13 miljarder sedan 1993.
I Sverige utgjorde miljöskatterna 1999 5,3 procent av de totala skatterna, vilket är lågt jämfört med exempelvis Danmark och Nederländerna, där motsvarande siffra är 9 procent.
År 2001 inleddes en skatteväxling som inom tio år ska omfatta 30 miljarder. Hittills har drygt fem miljarder växlats. Frågan är om det, med hänsyn till skattebaserna föränderlighet, kommer att räcka för att åstadkomma en verkningsfull växling mellan skatt på arbete och skatt på miljöförstöring.
