På Skattjakt i magasinen

Svenska museer hyser 33 miljoner insamlade naturföremål, växter och djur, inlagda i sprit, torkade eller djupfrysta, katalogiserade och artbestämda. Sammantagna utgör de en verklig skatt för naturforskningen.

Torleif Ingelög har skrivit en innehållsrik exposé över all denna naturrikedom: ”Skatter i vått och torrt – Biologiska samlingar i Sverige”, utgiven av Artdatabanken. Han beskriver de olika samlingarna men också några av samlarna, människorna som brinner för sina samlingar. 

Boken berättar om juveler i samlingarna, allt från Sjölanders elefant i Göteborg till en samling av slemsvampar. Ett avsnitt handlar om vad samlingarna används till: artbestämning, DNA-analyser och miljögiftsstudier med mera.

– Jag ville lyfta fram museisamlingarnas stora betydelse för forskning och naturvård, säger Torleif Ingelög. 

Många tror att museer bara är det som visas i montrarna, medan 95 procent av samlingarna finns i magasin och mest används av forskare. 

– De flesta svenska museer har en svår ekonomisk situation. Det viktigaste jag kunde göra när jag slutat som chef för Artdatabanken var att skriva om de biologiska samlingarna.

Dessvärre räcker inte resurserna för att sköta om samlingarna på ett tillräckligt bra sätt. Naturhistoriska riksmuseet är ett exempel, enligt Torleif Ingelög.

 – Lokalerna är gamla och undermåliga, temperatur och luftfuktighet kan inte regleras. Skadedjur kan inte hindras från att kalasa på samlingarna. Riksmuseet har länge begärt stöd till nya lokaler, men inte fått något gehör.

Nu gäller det att för framtiden ta vara på de biologiska samlingar vi har och möjliggöra fortsatt insamling av material för taxonomi och för miljöforskning.

– Det blir svårt med neddragna anslag både till nationalnyckeln och till museerna med fem miljoner vardera, avslutar Torleif Ingelög.

Anders Friström