Riksdagen har ställt sig bakom att utsläppen av växthusgaser i Sverige fram till år 2050 måste minska med 75-90 procent. De flesta industriländer har eller håller på att skaffa sig liknande mål.

– För att denna långsiktiga omställning ska bli smidig och effektiv krävs att den sker i jämn takt och att den startar nu, säger Emma Lindberg, klimathandläggare på Naturskyddsföreningens kansli. Jämn takt betyder att de svenska utsläppen 2020 måste ha minskat med minst 40 procent jämfört med 1990. Att sätta målet lägre, till exempel genom att satsa på åtgärder i andra länder, betyder bara att omställningen här hemma skjuts upp och blir dyrare.

Klimatuppropet kräver också en kraftig ökning av stödet till klimatarbete i utvecklingsländer, utöver biståndet.

Namninsamlingen ska pågå under hela sommaren och i höst räknar man med att kunna lämna över namnlistor med stöd för kraven till statsminister Fredrik Reinfeldt. Tanken är att påverka den klimatproposition som regeringen avser att lägga fram i höst och att trycka på för ett kraftfullt svenskt agerande i klimatfrågan under det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009.

– Vi vill genom detta upprop ge mod och stöd till våra politiker att ta ansvar för vår gemensamma framtid, säger Emma Lindberg. Lagar, skatter och regler måste ändras så att klimatsmarta lösningar gynnas i samhällsplaneringen, inom industrin, i hushållen och i vår konsumtion. Det måste bli enkelt och lönsamt för enskilda och företag att göra rätt.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.