Annons

Igelkott i hettan

EKO * Är tidning på nätet eller på papper bäst för miljön? Var det rätt att mata igelkotten i värmen?
Det är några av frågorna som vi svarar på i detta nummer.

Vilken lax är bäst?

Jag tycker mycket om lax men undrar vilken typ av lax som är bäst ur miljösynpunkt? Findus erbjuder nu MSC-certifierad vildfångad lax från Stilla Havet. Är det ett bättre alternativ än odlad lax från Norge (även Kravmärkt odlad lax)? Eller medför den långa transporten från Stilla Havet att Kravmärkt odlad lax är bättre?

Mathias Elofsson, Linköping

SVAR: Vilken fisk man kan äta med gott samvete är en angelägen fråga. Men köper man fisk märkt med Krav eller MSC är det jättebra. På vår webbplats har vi mer information under Grön Guide Äta. Det finns många bra alternativ, till exempel sej och sill. Man kan också testa Fiskväljaren i sin Android eller iPhone när man behöver hjälp ute i butiken.

EE

Varför dog igelkotten?

I somras, när det var så varmt, kom en igelkott till vårt sommarhus. Den var inte fullvuxen, cirka 15 cm lång. När igelkotten bara var någon meter från mig stannade den, som om den väntade på något. Jag gick in och tog fram ett stort blomfat som jag först fyllde på med vatten och sedan kattmat (inte torrfoder) i mitten. Den drack först vatten och åt sedan. Klockan var precis 19.30. Nästa dag vid exakt samma tid kom den igen och betedde sig likadant. Jag la märke till att den gick långsammare. Tredje dagen, samma tid, upprepades det hela, men nu gick igelkotten en bit i taget och stannade däremellan liksom för att pusta. Fjärde dagen kom den inte utan vi letade och hittade den död där den gått ut de andra dagarna. Den hade inga som helst synliga skador. Gjorde jag fel som gav den vatten och mat?

Mariann Widlund, Danderyd

SVAR: Torrperioder under sommaren kan vara tuffa för igelkottar, särskilt för unga djur som varken får tillräckligt med modersmjölk eller hittar daggmask i torkan. Djuret får svårt att reglera kropps­värmen. Du gjorde rätt som gav igelkotten vatten och mat men förmodligen kunde inte djuret tillgodogöra sig födan utan att först få vätskeersättning. I ett akut läge kan man kontakta en viltrehabiliterare för att få hjälp. Läs mer på vår hemsida: www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/djur-och-natur/vilda-grannar/

II

Papperstidning eller internet?

Vilket är bäst ur miljösynpunkt, att läsa papperstidning eller tidning på nätet?

Mari Andersson, Göteborg

SVAR: Branschföreningen Sveriges Tidskrifter lät undersöka miljöpåverkan av papperstidskrift och nättidskrift (prenumeration under ett år). De kom fram till att båda släpper ut cirka ett kilo koldioxid­ekvivalenter under ett år. Tillverkningen av papper är den största påverkan när det gäller papperstidskrift och ju fler som läser den desto lägre blir påverkan. Nättidskriftens påverkan är störst vid läsning och vid produktion av datorn och ju fler som läser den desto högre blir påverkan. Det finns fler bra tips på www.sverigestidskrifter.se om hur man gör en bättre tidning och när nät- eller papper är att föredra.

EE

Vilket djur?

I påskas hittade vi spillning som vi inte sett förut hos oss, på Björkö i Norrtälje kommun. Vilket djur kommer den ifrån? Observera att tändsticksasken är en stor ask (hushålls­ask).

Rolf Pettersson, Johanneshov

SVAR: Bilden visar spillning från en älg. Under vintern när födan är fiberrik och vatten­fattig blir spillningskulorna torra och hårda. På sommaren när födan innehåller mer vatten blir spillningen lösare.

På hösten när en del individer äter svamp brukar spillningen ofta vara lös och ibland i klumpform. På bilden ser spillningen torr ut och jag tror att det är »övervintrad« spillning. Det är inte osannolikt att hitta björnspillning i Roslagen. Sedan några år tillbaka så finns det en björn som har sitt revir norr om Edsbro. Björn har spillning som mer liknar komockor, och på hösten ofta med bär­rester. Växtdelarna i björnspillning är också mindre finfördelade jämfört med hjort­djurens spillning. Läs mer om Naturskyddsföreningens arbete med rovdjur på www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/djur-och-natur/rovdjur/

II

Den klena lilla mesen

Jag har en tysk kollega här på skolan som undrar hur det kommer sig att talgoxe heter just talgoxe och blåmesen blåmes.

Karin Alm, Bankeryd

SVAR: Både talgoxe och blåmes är gamla folkliga namn. Talg syftar säkert på att den gärna äter talg på vintern och oxe används ibland i överförd bemärkelse på andra djur som ekoxe, timmeroxe och talgoxe. Mes är ett riktigt gammalt namn, som också finns i tyskans meise och norskans meis, och kan ursprungligen ha varit en beteckning på en liten, klen varelse. Gamla folkliga namn är ofta ljudhärmande, till exempel kråka, kaja, korp, fink och mås. Fåglar har getts skilda namn i olika trakter. I avhandlingen Folkliga fågelnamn beskriver Rut Boström hela 212 olika nordiska namn bara för enkelbeckasin. Det var först med Sven Nilssons Skandinavisk Fauna (första upplagan 1824) som vi fick en tryckt »rikslikare« över fågelnamn.

I dag är det Sveriges Ornitologiska Förening som rekommenderar svenska namn. För övriga djurarter beslutar Kommittén för svenska djurnamn vid ArtDatabanken.

UG

Ättiksyra på grus

Jag undrar vilka effekter det får om man bekämpar ogräs i grusgångar med ättiksyra jämfört med manuell bekämpning. Vilken styrka ska man ha på syran isåfall? Eller finns det något mer ekologiskt alternativ?

Ann-Christin Nyström

SVAR: Det mest ekologiska och effektiva alternativet är att regelbundet ta några tag med en grusgångskratta och kombinera då och då med kantjärn och kanske en hacka. Om man börjar redan tidigt på säsongen så blir arbetet enklare. Om du väljer ättika, så finns det 12-procentig ogräsättika i handeln. Enligt

en undersökning som lantbruksuniversitetet gjort fungerar ogräsättika relativt bra mot till exempel krypnarv. Lite sämre mot vitgröe och groblad. För att få bort maskros krävs större mängder ogräsättika.

II

Olika pupiller

Apropå svaret om randiga och prickiga katter i SN 1/11: det finns faktiskt ett randigt kattdjur till förutom tigern, Felis sylvestris lybica, som gett upphov till våra tamkatter. Jag skulle också vilja veta vilka kattdjur som har runda pupiller och vilka som har avsmalnande. Ger de olika fördelar?

Helena Nelson, Traryd

SVAR: Tamkatten tillhör de djur som har så kallade multifokuserande linser. Dessa linser har utvecklats därför att ljus av olika våglängd har olika brytningsindex. I en multi­fokuserande lins finns olika skikt, anpassade efter de olika våglängdernas brytnings­index. Allt ljus som träffar näthinnan kommer då att ligga i samma plan. Skikten är ordnade på samma sätt som skalen i en lök. Om pupillen är rund, skyms allt fler av linsens olika skikt i takt med att pupillen drar ihop sig. Färgåtergivningen blir då störd. Med en spaltformad pupill är det inget av skikten som skyms, även om pupillen blivit hopdragen till en smal springa. Hos 20 olika arter av undersökta groddjur, kräldjur och däggdjur hade alla arter med spaltpupill också multifokuserande linser. Detta tyder på att spaltpupillen är en anpassning till denna typ av lins.

II

Långsamma lampor

Biter vi oss i svansen med lågenergi­lamporna? Nu när vi har bytt till sådana i de flesta armaturer märker vi mer påtagligt hur lång tid det tar innan de tänds. Stark frestelse då att lämna dem påslagna ifall man tror att man (kanske) kommer tillbaka till det rummet »om en liten stund«. Finns det några beräkningar med detta i åtanke? Kommer vi kanske att förbruka mer el med lågenergilampor?

Olle Kjellin, Moheda

SVAR: Det finns lampor som tar cirka 30 sekunder innan lampan är uppe i full styrka men lamporna förbättras hela tiden. Energimyndigheten håller på med en test av låg­energilampor och där kan man bland annat se de olika lampornas uppstarttid. En låg­energilampa gör av med 70–80 procent mindre el än en vanlig glödlampa. Man sparar cirka 500 kWh på ett år om man byter ut de tio mest använda glödlamporna till låg­energilampor. Risken att vi skulle förbruka mer el för att vi inte släcker om vi lämnar rummet en stund är liten. Kom ihåg att lamporna innehåller kvicksilver och ska lämnas till återvinningscentral. LED-lampor är ett alternativ. De är energisnåla och når full ljus­effekt direkt.

EE


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Artikeln publicerades i