Grävlingens matvanor

I bildreportaget om grävlingar i senaste numret står att den europeiska arten slutat jaga. Det stämmer inte, jag har till exempel själv sett en grävling ta en hare precis framför min bil.

Allan Thor, Kinnarp

SVAR: Texten var kort och behöver kanske nyanseras lite. Jag ringde upp SLU-forskaren Andreas Seiler, som nog är den som vet mest om grävling i Sverige. Han säger att grävlingen är allätare, men primärt söker föda som samlare: »Den jagar inte aktivt på det sätt till exempel en räv gör. Däremot kan den ta en hare eller till och med ett rådjurskid om den råkar hitta djur som är sjuka eller skadade.«

Mats Hellmark, redaktör

Sopimport

Vi har lärt oss att det är bra för miljön att separera våra sopor för återvinning. Samtidigt importerar Fortum sopor från Italien för förbränning här. Hur miljövänligt är det? Om det finns så lite sopor här i landet att vi måste importera så kanske det är bättre att vi slutar att sopseparera och i stället förbränner det hela.

Mats Jadeborg, Lidingö

SVAR: Vi bör sträva efter att återvinna och återanvända så mycket material som möjligt. Avfallsförbränning kan innebära att ­gifter och andra oönskade ämnen sprids

i ekosystemet, till exempel genom föro­reningar till luften. Men även aska från avfallsförbränningen kan innehålla för mycket skadliga ämnen för att kunna återföras till naturen. Fjärrvärmebolagen och kommunerna bör arbeta mer med att utveckla sorteringssystem, öka materialåtervinningen samt satsa på solvärme och energieffektivisering i stället för att importera sopor.

EE

Bin i tegelhus

I vårt tegelhus har bin tagit sig in via små hål i murbruket och byggt bo i de hål som finns i teglet. Vi skulle helst vilja bli av med dem eftersom vi inte vill riskera mögel i huset. Går det att erbjuda ett annat boende kanske? På plussidan har vi en god honungsdoft i tvättstugan. Jag undrar vad det är för bin?

Per Jonasson

SVAR: Björn Cederberg, entomolog och specialist på steklar och bin på Artdatabanken säger att du har fått rödmurarbin, Osmia bicornis, som hyresgäster. De är harmlösa och nyttiga pollinatörer. Rödmurarbi är solitära bin som inte bygger samhällen eller lagrar honung. Honan letar rätt på en lämplig hålighet där hon formar en liten pollenklump som hon lägger ett ägg på. Denna cell muras igen och nästa cell påbörjas i direkt anlutning. Biet skadar inte väggarna eller alstrar mögel. Rödmurarbin sticks inte, om man inte fångar en hona och håller fast henne med fingrarna. Hanar, som den på bilden, saknar gadd och kan inte stickas. Rödmurarbi bor gärna i begagnade hål från skalbaggslarver i solbelysta trädstammar. Det är lätt att få honor att acceptera artificiella bohål genom att borra i vedträn eller i änden på små plankbitar och spika upp på garageväggen eller på en staketstolpe. Bibatteriet ska gärna sitta regnskyddat och solbelyst under någon del av dagen. Lämplig borrdiameter är sju mm för rödmurarbin.

II

Farliga kvitton

Jag har läst att kassakvitton kan innehålla ett hormonstörande ämne som är skadligt även i små doser. Hur ska jag hantera kvitton, slänga i hushållssoporna som bränns eller i återvinningen? Och har Ica och Konsum kvitton med gift i?

Irene Westerberg, Kista

SVAR: Bisfenol-A, som är det problematiska ämnet, finns inte längre i kvitton hos Axfoods butiker, Hemköp eller Coop. Kvittona i dessa butiker är också fria från bis­fenol-S, ett snarlikt ämne med liknande problem. Hos Ica är ämnet borttaget

i kvitto­rullar centralt, men Ica-handlare behöver inte köpa kvittorullar centralt, så där får man fråga i butiken. Det finns många exempel på goda initiativ för att få bort ämnet. Till exempel har Halmstad kommun beslutat att byta ut alla tallrikar

i 16 skolor som innehåller bisfenol-A. Tyvärr finns ämnet på många ställen. I nappflaskor har det varit förbjudet en tid och i april kom förbud mot bisfenol-A i barnmats­burkar. Kemikalieinspektionen ska nu titta vidare på leksaker, kvitton och epoxibehandlad polyester (för renovering av vattenrör). Hur man ska hantera de kvitton man har fått verkar olika kommuner se lite olika på. På en del ställen ska man slänga dem i vanliga soporna, på andra i pappers­insamlingen. Nu kommer dessutom digitala kvitton: Skatteverket har godkänt företagen Kvittar och Sparakvittot.

EE

Mat i plastburkar

Jag har en arbetskamrat som hävdar att de plastburkar man får över när man handlat glass eller andra matvaror har en sämre kvalitet och inte ska användas vid egen förvaring eller infrysning av överbliven middagsmat. Det är, enligt honom, bättre att använda de plastburkar som är avsedda för förvaring eller infrysning som man kan köpa i vanliga livsmedelsaffärer. Ska man rensa ut all plast man sparat när man handlat glass eller yoghurt?

Roy Gustafsson

SVAR: Enligt Livsmedelsverket gäller samma lagstiftning oavsett vad det är för plastförpackning. Alltså är det OK att åter­använda sina gamla glassförpackningar istället för att köpa nya. Försök undvika att värma mat i plastförpackning, då ökar risken att ämnen överförs till maten. I en nyligen genomförd studie av plastnappflaskor (de flesta av polypropylen) överfördes ett flertal oönskade ämnen från plasten till flaskans innehåll. I USA har man gjort försök med familjer som fått äta mat i tre dagar som inte varit plastförpackad och sedan testat deras urin och sett att till exempel halter av bisfenol-A sjunkit med två tredjedelar. I stället för plast kan man använda glasförpackningar och förpackningar av rostfritt stål.

EE

Är rot och rut skatteväxling?

I ledaren i Sveriges Natur 1/12 kunde man läsa att »rot- och rutavdragen är en miljö­vänlig skatteväxling«. Det är ett i mina ögon mycket tveksamt påstående. För det första handlar det väl om en skattesänkning, inte en skatteväxling – för vad har det i så fall växlats mot? För det andra tycks ju rot-avdraget i stor utsträckning användas för att bygga om i onödan, skaffa nytt kök när man efter ett par år tröttnat på det gamla, en ytterligare påspädning av en »vill ha mer«-konsumism som omöjligen låter sig förenas med ett hållbart samhälle. Däremot kan rot-avdraget som det är utformat i dag inte användas för den – också av miljöskäl – högst nödvändiga upprustningen av miljonprogrammets bostäder; tvärtom har alliansens skattesänkningar inneburit att utrymmet för sådana och andra nödvändiga gemensamma satsningar (till exempel på järnvägen) blivit allt mindre.

Lennart Larsson, Uppsala

SVAR: Rot- och rutavdragen är uttryck för att skatten på arbete är för hög. Naturskyddsföreningen vill sänka skatten på arbete och höja den på sådant som olja, mineraler och energi. Dagens skattesystem har en rad problem, du beskriver en del av dem och jag delar i stort din syn på de punkterna. Det är också korrekt att vi skulle behöva mer skatteväxling – alltså ökade miljöskatter för att balansera systemet. Där har vi högre förväntningar på regeringen. Det kunde vi betonat tydligare i ledaren. Naturskyddsföreningen har också föreslagit ett rep-avdrag som innebär skatteavdrag för reparationstjänster.

Svante Axelsson, generalsekreterare

Ätligt från tippen?

Förra sommaren hittade jag fantastiska mängder tomater, physalis och meloner som växte på en gammal soptipp. På tippen slängdes allt möjligt utan någon som helst källsortering. Jag undrar nu om det är riskfritt att äta sådant som vuxit på en soptipp? Hur stor är risken att få i sig tungmetaller?

Karin Pettersson, Norrköping

SVAR: Soptippar är ofta botaniska eldoradon. Botaniska sällskapet i Stockholm hittade under en inventering av 45 soptippar 450 »soptippsarter«. Man kan dela in soptippsväxterna i rötslamsväxter, växter som sprids med avfall från grönsaks- och fruktdiskar och växter som kommer med trädgårdsavfall. Tomaten är en rötslamsväxt, fröna går rakt igenom tarmkanalen och hamnar i avloppsreningsverken innan de når soptipparna via deponerat rötslam. Undersökningar från soptippar visar att det finns många olika giftiga ämnen

i omlopp på en soptipp: tungmetaller, bekämpningsmedel, PCB, dioxiner. Jag rekommenderar inte att man äter frukt eller grönsaker som vuxit på en soptipp. Däremot organiserar botaniska föreningar ibland soptippsexkursioner för att leta efter exotiska växter. Kan rekommenderas!

II

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.