Framgångsrik kampanj mot palmolja i Norge

Framgångsrik kampanj mot palmolja i Norge

Grön guide * schysst nötkött per person och år, där går gränsen för en hållbar köttkonsumtion.  Det anser Christel Cederberg, agronom på SIK och Sveriges kanske främste expert på kött och klimatpåverkan. I dag äter vi 26 kilo nötkött.
 

Skribent Carl-Axel Fall

Grön guide * schysst nötkött per person och år, där går gränsen för en hållbar köttkonsumtion.  Det anser Christel Cederberg, agronom på SIK och Sveriges kanske främste expert på kött och klimatpåverkan. I dag äter vi 26 kilo nötkött.

 

– Norge har fått ner konsumtionen av palmolja från tre till en liter på ett år. Det är fantastiskt överraskande, säger Dag Hareide, nybliven daglig ledare för Regnskogsfonden i Norge.

Den norska kampanjen mot palmolja är en hit, med stor genomslagskraft i TV och media, en namninsamling på 21 500 underskrifter och stöd från bjässen Choice hotels.

Palmolja finns i flera hundra produkter och den populära norska palmoljeguiden listar procentsatsen i olika varor. Norska Coops Delikatessmargarin toppar med 40–50 procent, Ikea Food potatischips innehåller 25–30 procent och Ikeas kex 5–10 procent. Palmolja finns i tacos, grönsaksbuljong och barnmat.

– Och i drivmedel för bilar. Fruktansvärt, säger Dag Hareide. 

Förbrukningen har fördubblats sedan år 2000 och fortsätter den i nuvarande takt sker en ny fördubbling före 2020.

Oljepalmplantagerna ödelägger regnskogen och är den största bidragande faktorn i Malaysia och Indonesien. Regnskogen är en skattkammare med långt mer än hälften av jordens samtliga arter och här lagras enorma mängder kol. Här bor också urbefolkningar. I deras områden står skogen kvar.

Saker hänger ihop. Att bevara regnskogen är inte bara ett effektivt sätt att hjälpa urbefolkningar och bevara världens artrikedom. Det är också det billigaste sättet att stoppa klimatförändringen. En femtedel av världens klimatutsläpp kommer från avskogning.

Palmoljan ödelägger inte bara regnskog utan också norska hjärtan med sin höga halt av omättade fettsyror.

Ingela Bendt

Re:design

Ett spännande klädesplagg som är sytt av spill. I detta fall är spillet mörkläggningsväv där någon tråd hamnat fel. Med ett kreativt handlag kan det bli nya produkter av rester. Studio Re:design är ett projekt där erfarna designers tar sig an industriellt spill. Redan har ett 50-tal prototyper tagits fram. Några visades på Möbelmässan i Stockholm tidigare i år.

Målet för projektet är att få fram idéer som har kommersiell bärkraft och som ska kunna ge nya jobb. Projektet drivs av Västra Götaland med stöd från EU. Naturskyddsföreningen har deltagit i upplägget. Ambitionen är att produkterna ska kunna märkas med Bra Miljöval.

Teknikutveckling

Du behöver inte sörja de klassiska glödlamporna längre. Det finns ersättare i Led-teknik som har den gamla glödlampans varma ljus, runda form och som kan dimras. De är dessutom mycket energisnåla och håller så länge att de är värda sitt pris.

Lever för länge

Djuren mår sannolikt lite bättre i det ekologiska lantbruket. Men ser man djuruppfödningen ur klimatsynpunkt lever de ekologiska djuren för länge som vuxna.

Vändningen?

Stockholm stad har länge varit dålig på att samla in matavfall från boende. Kanske kan systemet med grön påse för matavfall som sorteras ut bland soporna bli den stora vändningen? Eller borde påsen vara av papper?

Mindre trängsel

”18–20 % mindre trafik blev det i Göteborgs innerstad efter att trängselskatten infördes den 1 januari i år.

10 kg

Palmolja används i glass, kakor, margariner, kosmetika med mera. Sverige importerar cirka 44 000 ton årligen. Olja som miljömärkts med RSPO är att föredra även om man inte alltid kan lita på den märkningen.

85 procent

av den näring vi stoppar i munnen hamnar i toaletten. Om vi kunde ta hand om toaavfallet vore ett kretslopp mellan stad och land möjligt. En god början vore att ta hand om urinen i torrklosetter i fritidshus och villor. Det skulle räcka ganska långt för jordbruket.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Carl-Axel Fall
Artikeln publicerades i