Annons

Det är vår stad också

Naturliga ekosystem i städerna är livsviktiga både för människorna som bor där och för hotade arter. Men ökat byggtryck och förtätning hotar många gröna lungor.

Skribent Mats Hellmark

Bildreportage: Foto Jonathan Stenvall (bilderna finns bara i papperstidningen)

Urbaniseringen drabbar biologisk mångfald över hela världen. Både genom ökad belastning på naturresurser och genom att artrika områden omvandlas. Enligt den stora FN-studien Cities and Biodiversity Outlook (2012) väntas städernas totala yta tredubblas mellan 2000 och 2030. Studien berättar om riskerna men också om stora möjligheter för hållbar stadsutveckling med bevarad biologisk mångfald.

I Stockholm består 26 procent av stads-ytan av grönområden, över medeltalet i europeiska städer. Här finns bland annat världens första nationalstadspark. Men även här hotar nya byggprojekt de artrika miljöer som finns kvar.

Många av Jonathan Stenvalls bilder är tagna vid Råstasjön i Solna, där höghusbyggen planeras nära stranden. Sjön och den lilla skogen ligger bara sex kilometer från Centralen. Ändå finns här nio rödlistade arter och ett sextiotal häckande fågelarter. Här finns flera duvhöksfamiljer och vattenrall som är så van vid människor att den kan handmatas.

I fjol utsågs sjön till Stockholms läns mest skyddsvärda naturplats och nätverket Rädda Råstasjön med bland andra lokala Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna jobbar för att skydda området.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Mats Hellmark
Artikeln publicerades i