Först stoppade regeringen en tidigare beslutad stegvis ökning av anslaget till inköp av reservats¬mark, i förra statsbudgeten kom beslut på att reservatsanslaget skulle minska med 50 miljoner för 2008 och därefter med 200 miljoner varje år 2009 och 2010. I årets vårbudget dras dock anslagsminskningen tillbaka, men bara för i år och till priset av minskade anslag till sanering av förorenad mark. Vad som sker nästa år är oklart.

– Denna berg-och-dalbanepolitik ger oklara signaler till mark¬ägare som i dag inte vet vad de ska göra med sina värdefulla skogar – om de inte tror att de kan få betalt för marken i framtiden är risken stor att de avverkar nu när virkespriserna är höga. Det är ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Miljöminister Andreas Carl¬gren har tidigare pekat på en finsk modell där markägaren hyr ut sin mark frivilligt som ett alternativ till reservatsbildning.

– Vi har i en rapport visat att den finska modellen skulle bli nästan tio gånger dyrare för staten än att bilda naturreservat. Dessutom finns redan frivilliga modeller i Sverige, men varken myndigheter eller forskare bedömer att de räcker. Mycket mark måste därför även i framtiden skyddas som reservat med marknadsmässig ersättning till mark¬ägarna. Det finns inga genvägar för att skydda skogar, säger Mikael Karlsson.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.