Sedan skogsvårdslagen infördes 1993 har ingen dömts för brott mot paragrafen som handlar om naturhänsyn. Den är skriven på ett ovanligt sätt som gör den helt tandlös, enligt Jan Darpö, professor i miljörätt.
Många tjänstemän vågar inte uttala sig i frågan om omvänd naturvårdsgallring. Skogsfrågan har blivit infekterad. Tjänstemän vittnar om en hårdnande stämning där den som för naturvårdens talan kan få sänkt lön, eller till och med riskera jobbet.
Skogsmaskinföraren Jim Björklund sade ifrån när uppdragsgivaren ville att han skulle avverka det han bedömde som en nyckelbiotop.
En månad senare sades han upp. Nu kallar han certifieringen ett spel för gallerierna.
Omvänd naturvårdsgallring är ett av de fulare tricken i striden om skyddet och ägandet av den svenska skogen. Samtidigt som nyckelbiotoper och äganderätt tas upp i riksdagsdebatten om regeringsbildningen kommer ett tips till redaktionen.
Kemikalieinspektionens dispens som gav sockerbetsodlare rätten att använda ett förbjudet växtskyddsmedel var felaktig. Det konstaterar Mark- och miljödomstolen. För sockerbetsodlarna är läget dock under kontroll. Alternativen är redan på plats.
Att klimatutmaningen kräver mer kärnkraft är ett missförstånd, enligt företrädare för den internationella klimatpanelen IPCC.
– Det är en misstolkning av rapporten.
EU-parlamentets protest mot planerna på att släppa in det förbjudna ämnet kromtrioxid brett på den europeiska marknaden ses som bensin på brasan i striden om hur EU:s kemikalielagstiftning ska uttolkas.
Reglerna som ska begränsa möjligheterna för kritiserade biobränslen, som palmolja, i den europeiska förnybartpolitiken har mött både ris och ros. Men möjligheterna för kritiker att få igenom ytterligare skärpningar ser ut att vara små.
Även om vi når ambitionerna för 1,5-gradersmålet kommer temperaturerna i Arktis att fortsätta stiga. År 2050 kommer temperaturerna att ha stigit med tre till fem grader. År 2090 kommer Arktis att vara upp till nio grader varmare. Det slår en ny FN-rapport fast.
Kanske kan man snart börja producera biobränslen med hjälp av avloppsvatten från våra vattenreningsverk. Forskare vid Umeå universitet har identifierat ett antal tuffa och tåliga nordiska mikroalger som både klarar vårt klimat och är bra på att rena vatten och producera mycket fett för produktion av biobränslen.
