Vargjakten stoppas i domstol
Förvaltningsrätten i Luleå upphäver alla överklagade beslut om licensjakt på varg 2026. Domslutet bygger på att bland andra Naturskyddsföreningen och Rovdjursföreningen i början av december överklagade nästa års vargjakt i fem län.
Efter den senaste jaktsäsongen fanns det cirka 355 vargar i Sverige.
Förvaltningsrättens dom gäller licensjakten på sammanlagt 48 vargar i Dalarna, Södermanland, Västmanland, Västra Götaland och Örebro län. Jakten var planerad att starta den 2 januari och pågå som längst till 15 februari 2026.
”Det huvudsakliga skälet för upphävandet är att domstolen inte funnit att länsstyrelserna kunnat uppfylla sin bevisbörda och visa att den planerade jakten inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos vargpopulationen i Sverige”, skriver förvaltningsrätten i ett pressmeddelande.
Domstol tar upp EU-kommissionens kritik
Som Sveriges Natur skrivit om tidigare har Sverige nyligen fått kritik från EU-kommissionen för att sänka referensvärdet för vargen från 300 till 170 individer. EU-kommissionen anser att sänkningen saknar stöd i forskningen att 170 individer snarare tycks handla om det minsta antal vargar som kan finnas för att arten inte ska riskera att utrotas.
– Många klagande har i sina överklaganden invänt mot att länsstyrelserna baserat sina beslut på det nya referensvärdet på varg, som kritiserats av bl.a. EU-kommissionen. Som framgår av domarna har även domstolens majoritet ansett att det är oklart vilken betydelse det nya referensvärdet egentligen kan ges med hänsyn till art- och habitatdirektivets krav, säger lagman Victoria Bäckström i ett uttalande från förvaltningsrätten.
Vargjakten saknar stöd i försiktighetsprincipen
I de fem domsluten konstaterar förvaltningsrätten också att särskild hänsyn ska tas till försiktighetsprincipen i miljöbalken. Länsstyrelserna har ”inte förmått visa att den nu beslutade licensjakten och den stegvisa sänkning av vargpopulationen som den utgör det första steget av, inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.”
Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall är nöjd med förvaltningsrättens dom.
– Det är ett jätteviktigt beslut. I Sverige ska beslut grunda sig på de lagar som vi har att förhålla oss till. Och det här strider mot jaktförordningen, EU:s art och habitatdirektiv och försiktighetsprincipen i miljöbalken. Vi tycker att det är bra att förvaltningsrätten ser samma sak som vi och hoppas att det här leder till ett ökat skydd för vargen. Poängen är att vargen inte har gynnsam bevarandestatus i Sverige, vilket är ett grundkrav för att kunna bedriva jakt.
Peter Kullgren svarar om vargjakt i riksdagen
Sveriges Natur har utan framgång sökt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) för en kommentar. Han har tidigare meddelat att Regeringskansliet bereder ett svar på EU-kommissionens kritik.
Peter Kullgren har kallats till riksdagens miljö- och jordbruksutskott för att redogöra för hur regeringen ser på EU:s kommissionens invändningar och hur regeringen avser att gå vidare. Torsdagen den 18 december svarar landsbygdsministern även på två frågor gällande vargjakten i en interpellationsdebatt i riksdagen.
Miljöpartiet: en glädjens dag
En av frågeställarna är riksdagsledamot Rebecka Le Moine (MP) som också låg bakom förslaget att kalla statsrådet till miljö- och jordbruksutskottet. När Sveriges Natur ringer henne för en kommentar på förvaltningsrättens beslut svarar hon att det ”här är en glädjens dag”.
– Det är så många personer och organisationer som varit med och drivit det här. I dag är en glädjens dag. Det påminner om att vetenskap ändå kan trumfa och att vi har ett rättsväsen som tar hänsyn till EUs naturvårdsdirektiv, säger hon.
