Tung kritik mot regeringens utredning om odlingstorv

– Trots att utredningen beskriver att klimatet vinner på om torvbrytning förbjuds, så kommer den inte fram till ett enda skarpt förslag för att minska den, trots att det var uppdraget. Det är ett fullständigt misslyckande, säger Åsa Kasimir, docent vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.

Hon förstår att branschorganisationen Svensk Torv, som haft en representant i utredningen, är nöjda med resultatet. På sin egen sajt konstaterar organisationen att det inte blir någon skatt på odlingstorv.

– Att bevara saker som de är, är helt i linje med Svensk Torvs intressen, säger Åsa Kasimir.

Säger att utredning saknade oberoende experter

Åsa Kasimir kritiserar utredningen för att sakna oberoende experter och jämför Svensk Torvs medverkan med att låta bocken vara trädgårdsmästare – det vill säga fel person på fel plats.

När Regeringen tog emot Odlingstorvsutredningen den 11 mars framhöll den att utsläppen från odlingstorv är begränsade. Det är ännu en punkt som Åsa Kasimir reagerar starkt på.

Försöker tona ner utsläpp

Åsa Kasimir misstänker att utredningen försökt tona ned de 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter som odlingstorven beräknas släppa ut genom att jämföra med en avsevärt större utsläppskälla: Sveriges totala utsläpp på 47,5 miljoner ton per år.

– En bättre jämförelse hade varit med inrikesflyget, som har lika stora utsläpp.

Även odlingstorvens ackumulerade utsläppsskuld missas i utredningen, som uppgår till 23,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt Åsa Kasimir. En skuld som växer i takt med att mer torv grävs upp.

Vill förbjuda torvbrytning

Efter fyra årtionden som torvforskare är Åsa Kasimir en av Sveriges främsta experter på området. För henne är den enda rimliga åtgärden för att få bukt med torvens klimatskadliga utsläpp enkel: förbjud torvbrytning.

– Den är inte odlingstorv förrän man tar upp den ur torvtäkten. Innan dess är den en myr med djup torv som har ansamlats under tusentals år sedan förra istiden. Och har man väl tagit upp den och sålt den som odlingstorv då kommer den brytas ned och de negativa klimateffekterna kan inte stoppas.

Om det är så enkelt, varför tillsattes en utredning?

– För att den fördröjer och förvillar. När man läser utredningen så ser man att Svensk Torv kommit med samma argument som de framfört i åratal och de förvillar de andra tjänstemännen som inte verkar vara tillräckligt insatta i frågan, säger Åsa Kasimir.

Tror att inget kommer att hända

Åsa Kasimir jämför med Miljömålsberedningen där hon satt med i expertgruppen.

– Där verkar det inte heller som om något kommer att hända. Och det blir nog samma sak med odlingstorvsutredningen.

Även Mattias Lundblad, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) , tycker att det allra bästa ur ett klimatperspektiv är om torven stannar i backen och att marker, där det är möjligt, återväts.

– Allt som har en klimatpåverkan, om än liten, och som kan åtgärdas borde åtgärdas. Alla bäckar behövs, även små, säger Mattias Lundblad, som även är klimatanalytiker vid Naturvårdsverket.

Utredaren svarar på kritiken

Det var rådmannen Christoffer Andersson Calafatis som ledde utredningen. Till Sveriges Natur svarar han på kritiken, bland annat om huruvida utredningen varit en beställningsutredning från Svensk Torv.

– Jag som utredare rår inte över sammansättningen av gruppen, den bestäms av regeringen. Den andra punkten är att vi haft med en representant från klimat- och näringslivsdepartementet som är en expert på klimatfrågorna. Det kan ju vara så i utredningar att intresseorganisationer är med för att komma med kunskaper och underlag, men i slutändan är det jag som utredare som står för att arbetet bedrivits så objektivt det går givet direktiven, säger han.

Annan kritik som framförs mot utredningen handlar om att den inte lägger fram några skarpa förslag på åtgärder för att minska torvbrytningens klimatskadliga utsläpp, trots att detta var del i uppdraget.

– Klart att jag hade velat komma fram med åtgärdsförslag eftersom man bedömt att det fanns behov av sådana. Utredningen är en bred inventering av olika tänkbara åtgärder men ingen ansågs vara genomförbar eller lämplig.

Kritik riktas också mot utredningen för att den, genom att jämföra odlingstorvens koldioxidutsläpp med hela rikets årliga utsläpp, förminskar odlingstorvens klimatskadliga påverkan och därmed försökt tona ned dess klimatpåverkan?

– Nej, det har vi inte för avsikt att göra. Jag vet att en jämförelse med inrikesflyget har nämnts, men det är svårt att ställa utsläpp i relation till varandra.

Upplevde du att utredningen saknade expertkunskap?

– Nej, vi hade den kunskap som behövdes. Under utredningens gång har vi haft kontakt med vissa experter på exempelvis Naturvårdsverket. I den mån vi har saknat kunskap så finns det alltid möjlighet att ta externa kontakter.

Torvforskare menar att den enda tänkbara åtgärden för att minska odlingstorvens klimatpåverkan är att förbjuda brytning av den. Vad tänker du om det?

– Jag har hört den åsikten, men kan bara konstatera att regeringen gett mig direktiv att utreda frågan inom vissa ramar och någon annan kommentar har jag inte.