Sprickan i Oskarshamn 3 hotade reaktorns säkerhet
Sedan kärnreaktorn Oskarshamn 3 återstartat efter sitt långa och oplanerade stopp står det klart att en spricka hotade ett av reaktorns viktigaste säkerhetssystem. Nästa år ska åtta likadana svetsskarvar kontrolleras för eventuella åtgärder.
Nödsystemet i Oskarshamn 3 har känsliga svetsfogar som kan leda till sprickor.
I början av november kunde Sveriges största kärnkraftsreaktor, Oskarshamn 3, återstartas efter ett mer än sju månader långt oplanerat stopp. Det var under ett planerat stopp i början av april som en spricka upptäcktes i en anslutningssvets runt ett större rör för nödkylning nära reaktortanken.
Sprickan hotade ett av reaktorns viktigaste säkerhetssystem. Och kan i princip ha berott på två saker.
Det ena är okontrollerat åldrande vilket är allvarligt med tanke på att alla svenska reaktorer är minst 40 år. De byggdes för att hålla just 40 år. Det andra är att felet fanns där från början, men förblivit oupptäckt. Det är också allvarligt.
Har felet funnits där i 40 år?
– Svetsen var inte supersnygg. Men den var godkänd enligt den tidens standard, som innefattade bland annat röntgen av svetsen, säger Stefan Melby, inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
”Det finns en tidsaspekt för sprickans tillväxt”
Detektivarbetet har försvårats eftersom vattenflödet genom sprickan har eroderat rörets ytor. Men Stefan Melby utesluter inte att det kan ha funnits oönskade spänningar när svetsen kallnat, eller när man slipat på den.
Så det var inte ett resultat av åldrande?
– Det är en definitionsfråga. Det finns en tidsaspekt för sprickans tillväxt.
En antydan till spricka kunde konstateras redan 2017, och 2020 hittades en ”ytbrytande defekt”. Händelsen, det vill säga att fogen skulle kunna drabbas av en farlig spricka, finns också beräknad i den säkerhetsanalys som ligger till grund för att en reaktor får startas.
– Men ingen hade förväntat sig att detta skulle hända. Det allvarliga ur reaktorsäkerhetssynpunkt är att djupförsvaret utmanades, säger Stefan Melby.
System för att förhindra härdsmälta
Nödkylsystemet där sprickan upptäcktes är till för att vid allvarliga händelser som rörbrott kunna tillföra vatten för att förhindra härdsmälta. Vid upptäckten var sprickan 25 mm lång, genomgående och läckte vatten.
Om röret hade gått av så hade en av fyra tillförselvägar för vatten slagits ut.
En väg ”räcker normalt”, enligt Stefan Melby, men han reserverar sig för att en djupare diskussion om detta tangerar hemligstämplad information. Förutsättningen är att vattnets tillförselvägar fungerar i hela kedjan, inklusive de dieseldrivna pumpar och deras batterisäkrade startmotorer.
Reaktor räddades av manuella ingrepp
I juli 2006 snabbstoppades Forsmark 1 men bara två av fyra dieseldrivna pumpar gick igång. Vattennivån sjönk kraftigt, alltså av helt andra skäl än rörbrott, men reaktorn räddades av manuella ingrepp efter 22 minuter.
– Säkerhetsmarginalerna är där för att hållas, säger Stefan Melby.
Om röret skulle ha gått av hade enorma mängder ånga och hett vatten kunnat sprutat ut i inneslutningen. Det hade kunnat förstöra utrustning och göra det svårt att återstarta reaktorn.
Känsliga svetsfogar behöver bytas ut
Svetsmaterialet alloy 182 som använts mellan rostfritt stål och kolstål, bland annat i Oskarshamn 3, har sedan länge visat sig vara känsligt för spänningskorrosion. I Vattenfalls anläggningar i Ringhals och Forsmark har dessa svetsar till stor del redan ersatts.
SSM är nöjda med det kontrollprogram som ägarna till Oskarshamn 3, OKG nu planerar. Till våren planeras ett längre stopp av Oskarshamn 3 då man även ska inspektera likadana skarvar, som den där sprickan upptäcktes, på åtta ställen för att utvärdera om ytterligare åtgärder krävs.
Det planerade stoppet i år var tänkt att vara 20 dagar. Det blev 232 dagar.
Vanligare med oplanerade reaktorstopp i Sverige
Oplanerade stopp är inte ovanliga, men i Sverige är de vanligare än i andra länder. Enligt statistik från det internationella atomenergiorganet IAEA har Sverige haft fler oplanerade stopp de tre senaste åren (7,2 procent av tiden) än genomsnittet för resten av världen (4,2 procent).
Det är omdiskuterat huruvida mycket oplanerad stopptid är ett tecken på hög säkerhet (god och noggrann kontroll) eller tvärtom ett tecken på dålig organisation. Nästa års planerade stopp i Sverige varierar från 27 dagar i Forsmark 3 till 76 dagar i Ringhals 3. Stoppet i Oskarshamn 3 planeras till 54 dagar.
Sveriges Natur har utan framgång sökt OKG för en kommentar.
