Sol och vind slår kärnkraft i USA

Även kärnkraften växer visserligen, men mycket långsamt. Dess andel av världens elproduktion har från 1996 till 2025 minskat från 17 till knappt 9 procent.

Under samma period har sol och vind gått från nära noll till 9 procent vardera av världens elproduktion 2025. Tillsammans står de alltså för dubbelt så stor andel av elen som kärnkraften.

Solkraft blir större än vindkraft

Det finns ännu inte kompletta data för 2025, men enligt Michael Liebreich, affärsman inom förnybar energi med kopplingar till finans-, data- och mediebolaget Bloombergs, kommer solkraft bli större än vindkraft, globalt, i år. Kärnkraft kommer att hamna på tredje plats.

Oavsett vad det beror på är det tydligt att sol och vind är det som växer. Kärnkraften kom 2024 upp till 2 817 TWh och slog därmed sitt gamla rekord (2 803 TWh) från 2006. Även 2025 lär en viss ökning kunna noteras.

Kärnkraften ökar i Kina

Kärnkraftens blygsamma ökning beror helt på Kina. Utanför Kina minskade kärnkraften med 13 procent mellan 2006 och 2024, sedan reaktorer har släckts i Tyskland, Storbritannien, USA, Belgien, Taiwan, Sverige med flera länder.

Jämförelsen mellan sol och vind å ena sidan och kärnkraft å andra sidan är intressant eftersom de alla är i stort sett koldioxidfria och därmed alternativ till fossila energikällor som kol och gas. De representerar två vägar för att få ner utsläppen.

Vattenkraft och biobränslen är begränsade

Vattenkraft ger också små koldioxidutsläpp, men är både begränsad och kontroversiell. Det går inte att fördubbla vattenkraften i världen.

Biobränslen är kontroversiella redan nu. Det finns ingen realistisk väg att ersätta stora delar av världens kol och gas med en jätteökning av biobränslen.

Så de närmaste åren är det sol och vind, kärnkraft eller bådadera som gäller.

Kärnkraften stagnerar globalt

Fördelningen av olika kraftslag varierar mycket mellan länder. I Kina stod 2024 sol och vind för 1 836 TWh, vilket var nästan 40 procent av hela världen. Samma år i Tyskland stod sol och vind för 213 TWh och i Ryssland för 7,5 TWh.

Kärnkraften varierar också kraftigt mellan länder, men trenden är att den är grovt stagnerande. USA är världens främsta kärnkraftsland med 94 reaktorer i drift, följt av Kina med 58, Frankrike 57 och Ryssland 34.

USA har dominerat kärnkraften

USA har dominerat sedan den första kärnreaktorn startade i gång i Chicago 1942. I USA finns 29 procent av världens kärnkraft. Nästan alla världens reaktorer är lättvattenreaktorer, den teknik som utvecklades i USA först för ubåtar på 1950-talet och sedan för elproduktion.

Kärnkraften i USA har haft massivt politiskt stöd från presidenter och kongressen sedan åtminstone 2001. Det var då USA satte i gång den så kallade kärnkraftsrenässansen och fjärde generationens kärnkraft.

Sol och vind större än kärnkraft i USA

Reaktorerna i USA tycks skötas väl eftersom de står still mycket mindre än andra länders. Perioden 2002–2024 gick bara 0,8 procent av produktionen förlorad på grund av oplanerade stopp i USA, jämfört med 4,2 procent i snitt för hela världen (och 7,2 procent för Sverige).

Trots politiskt stöd och välskötta reaktorer gick förra året ändå sol och vind om kärnkraften också i USA. Det är för första gången det händer, samtidigt som president Donald Trumps administration är starkt fientlig mot sol- och vindkraft. Donald Trump hävdar att vindkraft är ”för dumma människor”.

År 2025 gav sol och vind 8 procent mer el än kärnkraften i USA. Till 2027 väntas den klyftan ha ökat till 31 procent mer, enligt USA:s federala energimyndighet Energy Information Agency.

För tillfället byggs inga nya reaktorer i USA, men det finns planer på att återuppliva ett par nedlagda.