Slaget om knäroten – en vinklad sanning
Tre av de fem personer som rapporterat in flest fynd av den rödlistade orkidén knärot till Artportalen jobbar för stora skogsbolag. Det rapporterar Aftonbladet i en granskning av påståendet att det endast är aktivister som letar efter arten.
Den fridlysta orkidén knärot har hamnat i centrum av en infekterad diskussion om naturskydd vs äganderätt.
Tidningen Aftonbladet har i en granskning tittat på vilka som rapporterar in flest fynd av den rödlistade och fridlysta orkidéen knärot till Sveriges lantbruksuniversitets Artportal (SLU Artportalen). Enligt tidningen har antal fynd av blomman ökat från 2 000 till 20 000 på fem år och i allt fler fall har fynden lett till att planerade skogsavverkningar har stoppats.
Av flera företrädare för skogsindustrin, politiker på såväl lokal- som riksplanet och ledarskribenter i media beskrivs knäroten som ”aktivisternas vapen” för att stoppa avverkningar. Av dessa företrädare framställs det ofta som att det är en liten grupp aktivister som rapporterar in den lilla orkidéen i politiska syften.
Skogsbolag aktiva på Artportalen
När Aftonbladet tittar på vilka det faktiskt är som rapporterat in fynden av knärot visar det sig att tre av de fem som är mest aktiva på Artportalen arbetar för skogsbolagen Holmen, Sveaskog och en konsultfirma som jobbar för skogsbolagen. ”Och flera på den längre listan jobbar åt skogsbruket”, skriver tidningen vidare.
Sveaskogs naturvårdschef Peter Bergman tycker inte att det finns några problem med reglerna kring knäroten.
– Knärot är fridlyst i svensk lagstiftning. Och då måste vi som markägare ta den hänsyn som krävs. Så enkelt är det, tycker jag, säger han till tidningen.
Orkidéen knärot minskar
Sanna Strömberg som är specialist naturvård på Holmen Skog säger att hon blir stolt när bolaget återfinns i topp på listan. På kommentaren från skogsindustrin att knäroten i själva verket inte skulle vara hotad eftersom den är så vanlig säger SLU Artportalens biolog Sebastian Sundström att det inte stämmer.
– Anledningen att fler hittats är inte att det finns mer knärot – utan att sökandet efter den har ökat. Och den har minskat kraftigt. Väntar man tills en art blir ännu mer sällsynt kan det vara försent att rädda den, säger hon till tidningen.
Om knäroten i Sveriges Naturs podd
När Sveriges Natur hösten 2025 var ute på inventeringskurs med biologen Emil Nilsson utanför Uppsala sa han att ”målet är inte att hitta så många arter som möjligt, utan att se om det är en skog som är skyddsvärd och om det går att skydda den med hjälp av några nyckelarter. Sedan kan man gå vidare och fördjupa undersökningen.”
I det första avsnittet av Sveriges Natus podd säger Ingemar Söderlund, som är ordförande för Naturskyddsföreningen i Östhammar att inventering av skogar är nödvändigt för att bevara den biologiska mångfalden. Han beklagar att denna inventering är beroende av ideellt engagerade personer eftersom det av framför allt politiska skäl aldrig gjorts en nationell inventering.
– Det man gör, är alltså att man letar efter arter som signalerar höga naturvärden. Det kan vara sällsynta , rödlistade och även skyddade arter. Inventeringen är en slags kartläggning, av skogar med höga naturvärden. På ett nationellt plan har vi kommit överens om att vi inte ska avverka skogar med höga naturvärden eftersom vi ska försöka nå vårt miljömål om levande skogar och andra nationella åtagande för att bevara den biologiska mångfalden, säger han i podden.
