Heidelberg Minerals har länge klassificerat restmaterial från cementtillverkning som biprodukt, inte avfall.
Restmaterial från cementtillverkning förorenar vatten på Gotland
För snart tre år sedan upptäcktes bly i vattenbrunnar i Visbys vattenskyddsområde. Tungmetallen kom från en väg i närheten där restmaterial från öns cementtillverkning frästs ner. Vägen ligger fortfarande kvar och nu utreds om andra vägar, som belagts med samma material, också läcker miljögifter.
Leif Pettersons fotsteg lämnar spår i det tunna lagret snö på vägen i Hästnäs, ungefär en kvarts bilkörning nordöst om Visby. Han berättar att det snart är tre år sedan en av cementtillverkaren Heidelberg Minerals bulklastbilar från företagets fabrik i Slite tömde flera ton vitt pulver på vägen. Ungefär där han står nu.
– Det var en kemisk lukt och jag förstod direkt att det inte är något man ville vara i närheten av, säger han.
Restmaterial som lakar tungmetall
Sedan februari 2023 har Leif Pettersson genom Hästnäs vägsamfällighet fört en lång kamp för att det lager av nästan 500 ton CKD, som frästes ner i den befintliga grusvägen, ska tas bort. CKD står för Cement Kiln Dust (fritt översatt: stenugnsdamm) och är en aska som uppstår när kalksten bränns i cementugnar.
I tre år har Leif Pettersson kämpat för att få bort den förorenade vägen vid Hästnäs.
CKD-materialet cementerades in i vägen mot vägsamfällighetens vilja. Först hösten 2025 beslutade Region Gotland och Länsstyrelsen Gotland att vägen skulle schaktas bort eftersom den lakar tungmetaller.
Entreprenören som lagt ut CKD på vägen, Broströms Gotland AB, överklagade beslutet i december. Bolaget vill att fler provtagningar av vattnet ska göras (se tidslinje nedan).
Bly i brunnar för dricksvatten
– Vägen måste bort nu. Du ser ju hur mycket vatten som finns runtikring och som drar ur alla giftiga ämnen, ner i grundvattnet, säger Leif Pettersson.
Han pekar först mot den ena sidan av vägen som omgärdas av stillastående vatten och sedan på den andra där det strömmar bort från vägen. En bit därifrån skymtas ett rött, nyrenoverat hus.
I husets vattenbrunn har det uppmätts blyhalter långt över gränsvärdet för tjänligt vatten. Det nyinflyttade paret tvingas nu bära tunga vattendunkar för sina behov.
– Mina grannar har fått sitt dricksvatten förstört. Även om min brunn en bit bort tycks ha klarat sig förhållandevis bra så undrar man ju vad det är för vits med ett vattenskyddsområde om man får förorena hur som helst?
”Det här är en katastrof”
Leif Pettersson och de andra i vägsamfälligheten bad aldrig om att vägen skulle åtgärdas. Det var entreprenören själv som erbjöd sig att förbättra den.
Vägen vid Hästnäs läcker miljögifter.
Plötsligt en dag låg pulvret på vägen och förvandlade den till en gulgrå sörja. Leif Pettersson minns de grumliga missfärgade vattenpölarna och hur några tallar i dikeskanten torkade kort därefter.
– För de boende längs vägen är det här en katastrof. De har bly i sitt dricksvatten och det är inte längre tjänligt, säger Andreas Unger (M) regionråd och ordförande i miljö- och byggnämnden på Region Gotland.
Hotar grundvattenreserven
Eftersom både Länsstyrelsen och Region Gotland konstaterat att den CKD-belagda vägen fortsätter läcka ut ”oönskade tungmetaller”, som Andreas Unger uttrycker saken, måste den bort.
– Det är inte bra för naturen och inte bra för den gotländska grundvattenreserven som redan är hårt ansträngd.
Trots att Andreas Unger vill att vägen tas bort snabbt behöver den rättsliga delen få sitt utrymme.
– Jag har förståelse för att folk blir oroliga och vill att vägen ska bort, men vi på regionen har gjort det vi kan inom vår jurisdiktion och nu måste vi invänta processen.
Blyhalter långt över riktvärden
Enligt Heidelberg Materials egna stickprover för perioden 2016–2025 ligger blyhalten i bolagets CKD på mellan 400 och 950 milligram per kilo. Det är långt över Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning, som ligger på strax under 200 milligram per kilo.
Vattenbrunnar vid Hästnäs har förorenats så pass att vattnet är otjänligt.
Bolagets uppmätta halter för zink och kadmium i CKD sträcker sig från strax under referensvärdet till flera gånger över, enligt Heidelberg Materials egen redovisning.
Kan finnas CKD på minst fem vägar till
Samtidigt som Leif Pettersson och de andra som bor nära ”CKD-vägen” i Hästnäs väntar på att den ska saneras meddelade Region Gotland i december 2025 att ytterligare fem vägar kan ha belagts med CKD: i Tofta, Träkumla, Hejdeby, Visborgsområdet i Visby och på en väg som leder till entreprenörens eget hus.
Sveriges Natur har fått tips om ytterligare en väg, som inte finns med på Regionens lista. Det är en del av vägen vid Skrubbs travbana, utanför Visby.
Gotlands travsällskaps tidigare ordförande, Niklas Johansson, bekräftar att man lade på CKD någon gång under 2018.
– Då jobbade jag på Cementa och det normala på den tiden var att använda ren CKD för att förstärka vägar. Vi använde ju det på vägarna i Västra brottet, säger Niklas Johansson som var ordförande fram till 2024.
Väg vid travbana höll inte
Föreningen hade inte råd att nyasfaltera vägarna och såg CKD som ett bra alternativ, enligt Niklas Johansson. Men efter att ha testat materialet på en del av vägen vid travbanan var man inte helt nöjd.
Vägen blev inte tillräckligt hård. För att förstärka den lades cement på resten av vägen och sen även ovanpå den del som redan hade belagts med CKD.
Den CKD som lades på ligger alltså kvar i vägen.
– Vägen har hållit fantastiskt bra i alla år, säger Niklas Johansson.
Heidelberg Minerals sponsrar travbana
På båda sidor av vägen finns hagar med betande hästar, men Niklas Johansson säger att de mår bra.
Han slutade arbeta på Cementa för fem år sedan och säger att det var Heidelberg Minerals som sponsrade med cementen.
– Heidelberg har en sponsorskylt på travbanan och vi har haft ett gott samarbete i många år.
Kan finnas på väg i naturreservat
Ett annat tips som kommit till Sveriges Natur gäller vägen ut till naturreservatet vid Närsholmens fyr på sydöstra Gotland. Även den kan vara belagd med CKD, men tidningen har inte kunnat få detta bekräftat.
Privatpersoner i området har tagit prover på vägmaterialet som visar låga halter av bly. Entreprenören Broströms Gotland AB har tidigare haft ett ramavtal med Länsstyrelsen Gotland om vägskötsel vid Närsholmen.
Grusvägen ut till Närsholmen fyr och naturreservat på Gotland.
Länsstyrelsen bekräftar att Broströms en gång ska ha utfört arbete på vägen ut mot fyren, fram till och med färisten. Bland annat ska vägkanterna ha hyvlats för att få ett tydligare dike.
Vägen ska dessutom ha frästs och tillförts vatten för att kunna skrapa ytan som var extremt gropig. Länsstyrelsen uppger att bara Broströms tillfrågades för att utföra arbetet eftersom kostnaden endast uppgick till 100 000 kronor.
Tar prover från vägarna
Vad det gäller vägen till travbanan känner Region Gotland inte till att den belagts med CKD.
– Däremot har vi ett annat förhållningssätt än att bara kontrollera att djuren inte blir konstiga, exempelvis om ämnen i dricksvattnet ligger på rätt sida gränsvärdena så att det är tjänligt att dricka, säger Martin Beijer, miljöinspektör på Region Gotland.
Han arbetar med att utreda de misstänkta CKD-vägarna. Till exempel tas prover på vägmaterialet av en konsult som entreprenören bekostar.
– I miljöbalkens tionde kapitel står det att det är den som är ansvarig för eventuella föroreningar som ska betala, inte skattebetalarna, säger Martin Beijer.
En annan omskriven plats som bekräftats innehålla CKD är Kryssningskajen i Visby hamn. Här saknar Martin Beijer dokumentation om tillvägagångssättet för att kunna uttala sig om den konstruerats på ett sätt som är förenligt med miljöbalken.
Broströms Gotland svarar inte på frågor
På Broströms webbplats skriver företaget att ”recycling and soil stabilization” är en växande bransch och att företaget är ensamma om att erbjuda detta på Gotland. Företaget säger också att det är en av endast tre utförare i Sverige:
”Om vi ska våga oss på att skryta, så är vi ledande på markstabilisation i Sverige och flertalet av våra uppdrag är på fastlandet.”
Broströms beskriver att man blandar in ”stabiliserande material som kalk, cement, Multicem eller Betumen” i befintligt vägmaterial och på så sätt återanvänder material i stället för att använda nytt. Enligt företaget används metoden till stora industriytor, flygplatser eller tungt trafikerade vägar, men också när man bygger på instabil mark, då förstärkningsmaterial fräses ner i lera och jord.
Sveriges Natur har utan framgång sökt Broströms Gotland för en kommentar.
