Pengaregn över Inlandsbanan
Efter årtionden av förfall satsar staten nu på att rusta upp Inlandsbanan. Det främsta skälet är att göra Sverige bättre rustat för krig och kriser, men det gynnar även person- och godstrafiken i norra Sverige.
Hösten 2025 leddes delar av tågtrafiken på den kollapsade Botniabanan om till Inlandsbanan.
I Östersund jublar man på Inlandsbanan AB:s huvudkontor efter beskedet i mitten av april om att man ska få kraftigt ökade anslag till upprustning. Inlandsbanan AB ägs av de 19 kommuner som järnvägen går igenom.
– Vi är jätteglada, säger bolagets vd Otto Nilsson som är vd för bolaget.
Inlandsbanan är snart 90 år gammal
Att något var på gång har de som förvaltar den snart 90 år gamla banan anat ett tag.
– Vi har jobbat i uppförsbacke sedan 1937. Men det är nu det vänder, sa Otto Nilsson när Sveriges Natur i februari i år var på besök för att göra reportage om banan genom den fjällnära skogen i Norrlands inland.
Skyfall ledde till högre tryck på Inlandsbanan
Vändningen kom när det började talas om den gröna omställningen i norr. I och med att Sverige gick med i försvarsalliansen Nato våren 2024 började även Försvarsmakten intressera sig.
När Botniabanan i Västernorrland kollapsade efter kraftiga skyfall i september 2025 omdirigerades godstrafiken till inlandsbanan. Många insåg då också värdet av att ha flera järnvägsförbindelser mellan norra och södra Sverige – framförallt i händelse av väderrelaterade kriser, som förväntas bli vanligare i och med klimatförändringarna.
Inlandsbanan blev riksintresse
Sedan Sverige gick med i Nato har allt fler beslutsfattare börjat svänga sig med begrepp som redundans (att man har reservsystem), resiliens (att systemet är motståndskraftigt) och robusthet (att det tål störningar).
Och från att länge ha betraktats som en regional angelägenhet blev järnvägen genom Norrlands inland plötsligt ett riksintresse. Eller som Otto Nilsson på Inlandsbanan AB uttrycker det:
– Raset på stambanan i Västernorrland i september blev en skarp övning i krisberedskap.
Om inte Inlandsbanan funnits hade norra och södra Sverige varit avskurna från varandra i en vecka. Nu kunde några persontåg, men framför allt flera godståg, ta omvägen via Jokkmokk, Dorotea och Östersund på sin väg mellan landsändarna.
Regeringen vill satsa 30 miljarder kronor
Regeringen vill satsa 30 miljarder på transportinfrastruktur som är viktig för totalförsvaret. Det mesta av de pengarna är tänkta att gå till Inlandsbanan, enligt infrastrukturminister Andreas Carlson (KD).
Otto Nilsson vill använda pengarna till att rusta upp rälsen mellan Sveg och Brunflo respektive Arvidsjaur och Gällivare, som är byggda med lättare räls än på resten av banan. Lättare räls innebär att sträckorna inte klarar de tyngsta godstågen och inte heller militära transporttåg med till exempel tunga stridsvagnar.
Mötesplatser behöver förlängas
Inlandsbanan är enkelspårig och har därför flera mötesplatser där tåg kan passera varandra, men de är byggda för korta rälsbussar och inte för långa godståg. De behöver helt enkelt förlängas från 400 till 750 meter.
Beskedet om upprustning av Inlandsbanan tas också emot med glädje av Försvarsmakten. Per-Ove Norell är transportansvarig på Försvarsstaben och har sagt att man måste bort från ”kostnadseffektiviteten” på svensk järnväg.
– Beredskap och krigsförberedelser har aldrig varit lönsamma. Vi har åtaganden gentemot Nato för att säkra transporterna i landet i svåra och krigslika situationer, säger han.
Han ser därför pengarna till Inlandsbanan som ett steg i rätt riktning som även gynnar det övriga samhället.
Inlandsbanan intresserar även näringslivet
Men det är inte bara militären utan också näringslivet som har ett nymornat intresse för järnvägen i norr.
Från Inlandsbanan i Arvidsjaur går en nedlagd bibana till Jörn som ligger på stambanan genom övre Norrland. Om den tvärförbindelsen fräschas upp och återinvigs skulle det få stor betydelse för såväl person- som varutransporter i norr, tror Otto Nilsson.
– Man skulle då kunna säga att vi helt plötsligt fått dubbelspår på Malmbanan.
Kan komplettera Malmbanan
Malmbanan är järnvägen mellan Boden och Riksgränsen. Och om SSAB:s stål från Luleå och söderut och Bolidens kopparmalm från Aitikgruvan till Rönnskärsverken, liksom dagligvaror och fisk till och från Nordnorge, kan ta vägen över Arvidsjaur och Jörn blir det mer plats på Malmbanan för LKAB:s tunga malmtåg och SJ:s och Norrtågs persontåg.
Det innebär ökad järnvägskapacitet i norr för en relativt liten penning. Och ytterst en vinst för mer klimatsmarta transporter.
Vårändringsbudget klubbas i juni
Regeringens extrapengar till Inlandsbanan finns med i vårändringsbudget som ska klubbas i riksdagen i början av juni. Frågan är när arbetet med att rusta upp järnvägen kan komma i gång, och när allt kan vara klart?
– Vi skulle i bästa fall kunna börja byta ut räls för bättre bärighet redan i sommar. Att förlänga mötesplatserna tar inte jättelång tid, det som drar ut på tiden är projekteringen och processen med att få allt godkänd av myndigheterna.
Men Otto Nilsson tror att arbetet kan komma i gång våren 2027. Det betyder att allt borde kunna vara klart om fem år.
– Jag har jobbat så länge med det här. Man kan säga att de första 30 åren var kämpiga. Men nu vänder det.
