Osäker framtid för haltande reaktor i Oskarshamn

I början av 2000-talet beslutade kärnreaktorn Oskarshamn 3:s ägare OKG att satsa stort på att höja effekten i reaktorn. Mekaniskt sett skulle det kunna jämföras med att trimma en motor på bortåt två miljoner hästkrafter.

Att få ut mer effekt av en reaktor görs genom att ladda den med mer potent bränsle. Det innebär att fler urankärnor klyvs, att det bildas mer värme och att man ökar vattenflödet genom härden.

Mer potent bränsle får man genom att höja andelen av den klyvbara isotopen uran 235. År 2009 höjdes effekten i Oskarshamn 3 från 1 152 till 1 400 megawatt, vilket var en höjning på 20 procent eller en av världens största effekthöjningar i en kärnreaktor.

Ovanligt höja effekt i kärnreaktor

Effekthöjningar av kärnreaktorer har varit vanligt i Sverige och USA, men i många andra länder har de varit få och små eller inte förekommit alls.

En effekthöjning innebär en stor förändring. Det betyder att härden är varmare om reaktorn stoppas, så nödkylningen måste också bli kraftigare. Det ökade vattenflödet innebär ökat slitage, vilket man måste ta höjd för.

Bytte ut en miljon komponenter

Vid effekthöjningen i Oskarshamn 3 byttes en miljon komponenter ut, däribland generator, turbin, transformator och ”interndelar”, som är flera meter stora plåtkomponenter. Andra delar kan inte bytas ut, som den stora härdtanken och inneslutningen av betong och stål.

Kostnaden för projektet uppgavs till drygt 4 miljarder kronor, eller cirka 6 miljarder kronor i dagens penningvärde (2025).

Effekthöjning i Forsmark stoppades

Kärnreaktorn Forsmark 3 i norra Uppland är likadan som Oskarshamn 3, tillverkad av Asea-Atom. De båda reaktorerna togs i drift samtidigt 1985, men när Oskarshamn 3 höjde effekten 2009 gjordes ingen effekthöjning i Forsmark 3.

Forsmark 3 stod 2006–2009 under ”särskild tillsyn” från Strålsäkerhetsmyndigheten, efter en mycket allvarlig incident sommaren 2006. Vid särskild tillsyn är effekthöjning inte tillåten. 

Fem år senare ansågs inte någon effekthöjning vara lönsam. Men så sent som 2023 fortfarande övervägdes av Vattenfall.

Dåliga resultat av ökad effekt

Med en effekthöjning på 248 megawatt borde Oskarshamn 3 ha producerat bortåt 2 TWh extra per år jämfört med Forsmark 3, under perioden 2009–2024. I stället producerade den 4 TWh mindre under dessa år visar det sig om man summerar produktionssiffrorna från Internationella atomenergiorganet, IAEA:s databas PRIS.

Eftersom Oskarshamn 3 stod still i mer än sju månader 2025 blir skillnaderna ännu större i år. Forsmark 3 har också haft en del problem men har gått mycket bättre. Hur mycket stoppet i Oskarshamn 3 har kostat är ännu inte känt.

– Det är ingenting vi går ut med, säger Roger Strandahl, kommunikationsdirektör på Uniper, OKG:s största ägare.

Goda år för elbolagen

Av OKG:s årsredovisningar framgår det att bolaget producerade el till högre kostnad än elpriset på Nordpool under åren 2015–2017, 2020, 2024 och troligen även 2025. Perioden 2021–2023 gjorde OKG god vinst, liksom många andra elproducenter, när Ryssland invaderade Ukraina vilket drev upp gaspriserna och därmed kostnaderna för el i hela Europa inklusive Sverige.

Att jämföra de redovisade produktionskostnaderna med marknadspriset på el för ett enstaka år kan vara missvisande, eftersom el inte bara säljs en timme i taget utan också med långa prissäkrade kontrakt. En del kostnader kan också vara högre eller lägre än marknadsnoteringar, till exempel för kärnbränsle.

Ägarna kan även ta en förlust ett år i hopp om att det ska gå bättre nästa år. Men över en längre tid måste verksamheten gå ihop och sälja el som täcker ökande kostnader för bränsle och avfall.

Reaktorn i Oskarshamn har små marginaler

Med ett elpris på 40–45 öre 2018–2019, 2024–2025 och fram till åtminstone 2029 har Oskarshamn 3 små marginaler. Ringhals och Forsmark kan fördela sina kostnader för till exempel brandkår, vaktstyrka och administration på två respektive tre reaktorer, men i Oskarshamn finns numer bara en reaktor.

Den ena av OKG:s huvudägare är Uniper, som efter dåliga gasaffärer i Ryssland förstatligades av den tyska staten 2022.  Men EU har ålagt Tyskland att återprivatisera det mesta av bolaget senast 2028.

Försäljningen kommer att visa om marknaden ser Oskarshamn 3 som en tillgång eller en belastning.

Ägare vill förlänga reaktorns livstid

OKG har talat om en 60-årig driftstid, vilket skulle hålla reaktorn i gång till 2045. Uniper utreder ytterligare förlängning till 2065.

Liknande framtidsplaner i Oskarshamn har tidigare inte lyckats. Kring 2009 planerade OKG en effekthöjning och livtidsförlängning till 60 år även för Oskarshamn 2, ett projekt som kostade 8 miljarder kronor, eller 10 miljarder kronor i dagens penningvärde (2025).

Projektet med Oskarshamn 2 misslyckades. Reaktorn återstartades inte efter 2013 och två år senare togs beslutet att stänga helt.

Kärnkraftsproduktionen minskar

Årets mer än sju månader långa stopp i Oskarshamn 3 har bidragit till att svensk kärnkraft gör sitt sämsta produktionsår sedan 1983. Som högst kommer kärnkraften i år att producera 45,6 TWh, i jämförelse med 51 TWh 2021 (med nuvarande sex reaktorer) och med 75 TWh 2004 när Sverige hade 11 reaktorer.

Den lägre kärnkraftsproduktionen ser ut att täckas upp av mer vind- och solkraft. Tappet tycks inte heller leda till några problem för elförsörjningen eftersom den har fortsatt att minska även i år, enligt en trend som pågått sedan 2001.