Osäker framtid för de svenska nattågen

De som väljer nattåget har fått vänja sig vid gamla vagnar, slitna kupéer och trasiga toaletter. Felanmälningarna har duggat tätt.

Det är inte så konstigt. Ligg- och sovvagnarna har hängt med i årtionden och börjar närma sig slutet på sin tekniska livslängd.

Försenad upphandling av nattåg

Sent omsider gav regeringen Trafikverket i uppdrag att beställa nya nattåg för 5,5 miljarder kronor. Men upphandlingen har kärvat. När anbudstiden gick ut i våras hade man inte fått in ett enda bud som motsvarade de krav som myndigheten ställt.

– Eftersom flera delar inte uppfyllts är risken för stor med att gå vidare med de anbud som kommit in, säger Rikard Granlund på Trafikverket.

Kraven handlar om allt från hur leverantörerna löst finansieringen till vagnarnas komfort, säkerhet, bagageförvaring och internetuppkoppling. En knäckfråga är också om man ska köpa in breda vagnar eller en smalare vagnsprofil som innebär trängre utrymmen ombord.

De breda vagnarna används i dag på de svenska järnvägarna. De smalare har fördelen att de också kan användas i resten av Europa.

Nya nattåg till 2030

Nu har Trafikverket startat en ny upphandlingsrunda. Förhoppningen är att myndigheten ska kunna välja en leverantör av 12 nya lok och 91 nattvagnar i början av 2026. Målet är fortfarande att de ska levereras 2030, enligt Rikard Granlund.

Hur de nya sov- och liggvagnarna ska designas är oklart. I stället för att bygga kopior av dagens europeiska nattåg finns idéer om modernare utformning, till exempel genom att placera sängarna i tågets färdriktning, ha vågformade korridorer och kanske små enmanskupéer, ungefär som de mini cabins som österrikiska ÖBB har på sina nya Nightjet-tåg.

Ifrågasätter statligt stöd

Samtidigt som upphandlingen kärvar tycks den sittande regeringen ifrågasätta statens finansiering av den icke-lönsamma nattågstrafiken. Det började för ett år sedan när regeringen drog in finansieringen av nattågen Göteborg-Umeå och Göteborg-Duved, vilket ledde till att SJ tvingades lägga ner båda linjerna.

I oktober i år kom sedan beskedet att regeringen från och med mitten av nästa år slutar att stödja Stockholm–Berlin-linjen. Det gör att SJ lägger ner sitt Euronight-tåg.

I oktober gav regeringen också Trafikverket i uppdrag att utreda den stora frågan om staten ska fortsätta att stödja den nattågstrafik som finns kvar. Det finns ”anledning att se över formerna för hur såväl befintliga som nya fordon ska ägas och hur kapitalkostnaderna ska finansieras”, skriver landsbygds- och infastrukturdepartementet till Trafikverket.

Kris för fjällturismen

Om nattågstrafiken mellan Stockholm och Norrland läggs ner skulle det drabba turistnäringen i norr hårt. Trafikverket har därför fått i uppdrag att ta in synpunkter därifrån.

– Att staten upphandlar nattågstrafik året runt är helt avgörande för besöksnäringen och för en levande fjällturism. Skulle trafiken ändå minska eller upphöra vore det ett hårt slag för besöksnäringen. En stor andel av våra gäster skulle helt enkelt välja bort Lappland som resmål, säger Jenny Engström på Svenska Turistföreningen (STF).

Jenny Engström säger också att när trafiken på Malmbanan stod still sommaren 2024 tappade STF ungefär 20 procent av sina gäster i området. Med kort varsel avbokades 2 300 gästnätter.

Färre nattåg riskerar krisberedskap

Utöver nödropen från STF och besöksnäringen kan även försvarsalliansen Nato ställa till det. I och med Sveriges medlemskap i alliansen har Försvarsmakten börjat ställa krav på välfungerande tågförbindelser, både i nord-sydlig och öst-västlig riktning.

När behovet av nattåg motiveras med beredskapsskäl är samtliga riksdagspartier eniga om att de får kosta en rejäl slant.