Ny rapport: LKAB-gruva kan kränka samernas rättigheter
Det statliga gruvbolaget LKAB:s planerade gruvprojekt Per Geijer, utanför Kiruna, riskerar att bryta mot det samiska folkets rättigheter. Det skriver forskare vid forskningsinstitutet Stockholm Enviroment Institute (SEI) i en ny rapport.
LKAB:s planer på utökad gruvverksamhet i Kiruna kan allvarligt påverka Gabna samebys rennäring.
I rapporten Så kan risker för urfolks rättigheter i renskötselområdet hanteras vid gruvprojekt konstaterar forskarna från SEI att LKAB:s befintliga verksamhet i Kirunagruvan har en krafigt påverkan på Gabna sameby. Och med det nya gruvprojektet Per Geijer skulle situationen försämras än mer.
SEI har granskat Per Geijer-projektet i samband med en fallstudie till rapporten som har tagits fram för att utveckla en ny metod att ta fram en konsekvensanalys med utgångspunkt i mänskliga rättigheter, en så kallad human rights impact assessment (HRIA). Den nya gruvans syfte skulle vara att ta upp stora mängder sällsynta jordartsmetaller, men ligger också på Gabna samebys traditionella marker.
Samebyns betesmarker riskerar att klyvas itu
”Sammantaget ser vi betydande risker för kränkningar av sameby-medlemmarnas rätt till mark och kultur samt flera exempel på att LKAB brustit i sin skyldighet att respektera samebyns rätt till inflytande. Sett till Per Geijer-projektets omfattande påverkan bedömer vi att det behövs ett uttryckligt samtycke från samebyn för att projektet ska kunna tillåtas enligt urfolksrätten”, skriver Rasmus Kløcker Larsen, senior forskare vid SEI och en av rapportförfattarna i ett pressmeddelande.
Utöver att samebyns sista kvarvarande sammanhängande betesmarker skulle klyvas itu skriver forskarna att Per Geijer-projektet riskerar att kränka andra rättigheter, som samebymedlemmarnas rätt till hälsa, försörjning och icke-diskriminering. Enligt rapporten har LKAB inte heller erbjudit tillräckligt med ”skadelindrande åtgärder” för att säkerställa skyddet av samebyns rättigheter.
LKAB vill inte kommentera rapporten
LKAB ska vid flera tillfällen under forskningsarbetet ha bjudits in för att ta del av materialet, men aldrig återkommit, enligt SEI. Bolaget ska också ha erbjudits att faktagranska rapporten inför publiceringen, men avböjde.
När Sveriges Natur kontaktar LKAB svarar presschef Mikko Viitala via mejl att bolaget inte vill kommentera rapporten för att LKAB inte har deltagit i framtagandet eller haft möjlighet att analysera den i sin helhet. Han säger också att LKAB redan har en pågående dialog med samebyn.
”Det vi kan säga generellt är att vi förstår att våra planer med den nya fyndigheten skulle få en påverkan, och vi vill i dialog med samebyn ta fram lämpliga och långtgående åtgärder för att kompensera och hitta olika lösningar framåt”, skriver Mikko Viitala.
Risker med gruvbrytning på samers mark
Rasmus Kløcker Larsen säger inte mer om LKAB:s uttalande än att det har varit svårt att föra en dialog med bolaget. Ändå hoppas han att såväl LKAB som Gabna sameby kan gynnas av studien.
– Det handlar om en ny metod som tolkar rättspraxis, internationella riktlinjer och tidigare forskning om hur man kan genomföra rättighetsbaserade riskanalyser för större industriprojekt i samebyars marker. I fallstudien använder vi metoden för att undersöka riskerna med gruvbrytning.
Metod kan användas för att söka rättvisa
Forskarna föreslår att metoden ska kunna användas i ett tidigt skede inför nya projekt där parterna står långt ifrån varandra, för att kunna ha en mer informerad dialog. Metoden kan också användas som stöd för samebyar som behöver söka rättvisa för exploateringar där deras rättigheter har kränkts eller riskerar att kränkas.
– Ur ett forskningsperspektiv är det intressant att denna studie visar på vikten av en samlad markplanering tidigt, innan man börjar med enskilda tillståndsprocesser där bolag oftast är omedvetna om, eller medvetet ignorerar, samiska markrättigheter. I stället för att initiativet hela tiden ligger hos bolagen kan man inleda samtal och hantera risker tidigare än vad man gör i dag, vilket skulle gynna alla parter genom mer förutsägbara och rättssäkra beslutsprocesser, säger Rasmus Kløcker Larsen.
Forskningsstudien har gjorts i samarbete med Gabna sameby, som har bidragit med kunskap om samisk markanvändning, renskötselns kulturella värde och hur urfolkens rättigheter kan tas tillvara. Framöver kan rapporten komma att presenteras inom FN-systemet.
