Naturskyddsföreningen: ”COP30 måste leverera”
Det är 30:de gången gillt när FN:s medlemsländer i november möts för klimatförhandlingarna i Belém, i norra Brasilien. I ett positionspapper understryker Naturskyddsföreningen att mötet måste leda till faktiska genomföranden av tidigare löften.
Klimatmötet COP30 hålls vid kanten av Amazonas i staden Belém, i Brasilien.
– Det är dags att leverera på Parisavtalets mål och beslut.
Det konstaterade Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén vid en presskonferens på föreningens rikskansli inför FN:s klimatmöte COP30. Hon kommer själv att delta på klimatmötet i Bélem, i Brasilien, 10-21 november i år.
– Ordförandeskapet för årets möte trycker på common action, eller gemensamt agerande. Och vi på Naturskyddsföreningen anser att världen måste öka sina ambitioner och visa att man tänker leverera på det man lovat. Förmodligen kommer ländernas nationella handlingsplaner att stå i fokus.
Nationella handlingsplaner ska utvärderas
Enligt överenskommelsen i Parisavtalet från 2015 ska alla länders nationella handlingsplaner för att minska sina utsläpp utvärderas vart femte år. I år är det dags för en tredje utvärdering, men i början av oktober hade bara 67 länder lämnat in sina uppdaterade handlingsplaner.
Fler länder kan lämna in sina handlingsplaner innan mötets början. Men även om de blir fler tror Karin Lexén att det är osannolikt att alla länders enskilda ambitioner tillsammans kommer leva upp till Parisavtalets mål om en genomsnittlig global temperaturökning på långt under 2 grader (med siktet inställt på 1,5 grader) i jämförelse med förindustriell tid.
Närmar oss 3 graders uppvärmning
Under presskonferensen den 14 oktober presenterade Naturskyddsföreningen fram sitt positionspapper inför COP30. Där skriver föreningen att alla länders nu presenterade framtida åtaganden just nu kommer leda till 2,6-2,8 graders uppvärmning.
”Det krävs alltså inte bara högre ambitioner, utan det är också akut att överkomma klyftan mellan löften och faktiskt handling”, skriver Naturskyddsföreningen i sitt positionspapper.
COP30 kan få stökig start
På presskonferensen deltog också Sveriges chefsförhandlare för klimatfrågor, Mattias Frumiere. Han tror att årets klimatmöte kan få en stökig start eftersom de nationella handlingsplanerna inte står med på mötets dagordning.
– Vi ska inte förhandla om dem, utan de anses vara nationella angelägenheter, men vi och EU vill förhandla fram ett svar eller utfall för de nationella handlingsplanernas gemensamma ambitionsnivå. Det är det inte alla länder som ser detta som nödvändigt. De vill inte att planerna ska upp på mötet, säger han.
Svårt peka ut länder som behöver göra mer
Mattias Frumiere säger att även om det skulle finnas ett intresse av att peka ut vilka länder som skulle behöva öka takten kan man inte göra det. Däremot kan mötet peka på hur länderna kan stötta varandra för att bli mer ambitiösa, anser han.
– En slags process på global nivå där man kan utbytta lösningar och erfarenheter länder emellan.
Gamla mål på agendan
Vid klimatmötet COP29 i Baku, i Azerbajdzjan, fattades ett beslut om klimatfinansiering med ett mål på 300 miljarder dollar per år. Hur detta och även hur målet om klimatanpassning från COP28 ska uppnås lär stå högt på agendan i år, tror Mattias Frumiere.
Efter förra årets stökiga process gällande klimatfinansiering hoppas Sveriges chefsförhandlare att inte alltför mycket fokus kommer läggas på finansiering detta år, utan att det ska finnas tid att prata mer om förebyggande arbete. Från den svenska delegationens sida vill man gärna tala om åtgärder för att förbättra möjligheterna till klimatfinansiering, som till exempel utmaningarna med handelshinder för investeringar i låginkomstländer.
Mattias Frumiere lägger stor vikt på den privata sektorns möjligheter att bidra till såväl åtgärder som finansiering av lösningar för att uppnå klimatmålen, men Naturskyddsföreningen skriver i sitt positionspapper att privat kapital inte kan ”ersätta offentlig klimatfinansiering i alla lägen”. Föreningen ser gärna ökad offentlig finansering och framför allt slopade klimatskadliga subventioner.