Naturskyddsföreningen bantar internationell verksamhet
Tre tjänster försvinner från Naturskyddsföreningens internationella avdelning. Det väcker inget jubel hos avdelningschef Sandra Lempert, men mot bakgrund av hårdnande konkurrens ser hon ändå det nya avtalet med biståndsmyndigheten Sida som ett styrkebesked.
En del av Naturskyddsföreningens bistånd går till Sydafrika, och bland annat småfiskares kamp mot oljeexploatering. På bilden demonstrerar fiskare mot Shell utanför en domstol i Johannesburg.
De statliga anslagen till Sida har under den nuvarande regeringen krympt och riktats om. Det är en del av en väl bevakad omläggning av biståndspolitiken som inte minst gått ut över svenska civilsamhällesorganisationer.
Naturskyddsföreningens mål inför ansökan om nytt statligt stöd var att behålla sin internationella verksamhet som den varit , men i oktober stod det klart att det indikativa belopp som Sida gav redan i somras står sig. För perioden 2026-2028 kommer Naturskyddsföreningen få 62,9 miljoner kronor per år i stöd för sin biståndsverksamhet, i jämförelse med den senaste periodens 70 miljoner kronor per år.
Inget dråpslag mot biståndsverksamheten
Är det ett dråpslag eller en smärre justering? Sandra Lempert, som är chef för Naturskyddsföreningens internationella avdelning, väljer en tredje väg.
– Det är ju en skillnad mot vad vi ansökte om, och det får ju konsekvenser för vår internationella verksamhet. Vi har behövt göra neddragningar inom partnerportföljen och hos oss dras tre tjänster in efter årsskiftet.
Antal tjänster på den internationella avdelningen minskar från 23 till 20. Detta följer på tidigare uppsägningar på föreningens rikskansli efter en större omorganisering våren 2025.
Ökad konkurrens om biståndet
Att regeringens biståndspolitik innebär minskade medel är känt, men samtidigt har konkurrensen mellan organisationerna som vill bedriva biståndssamarbete ökat. Mot den bakgrunden ser Sandra Lempert det beviljade anslaget som ett kvitto på att Naturskyddsföreningen bedriver en relevant verksamhet.
– Det är ett styrkebesked. Vi bedriver tillsammans med våra internationella samarbetsorganisationer ett effektivt miljö- och klimatsamarbete, som ligger väl i linje med prioriteringarna inom reformagendan och målen för strategin för civilsamhällesorganisationer, den så kallade CSO-strategin.
Totalt stöd på 204 miljoner kronor
Det blir alltså cirka 63 miljoner kronor i Sida-anslag per år framöver. Men eftersom anslaget även omfattar sista kvartalet av 2025 har föreningen totalt beviljats 204 miljoner kronor för hela perioden.
Vi har även behövt avsluta några av våra samarbeten med lokala organisationer för att parera minskningen i anslaget.
Det mesta av Naturskyddsföreningens internationella verksamhet går ut på att stärka civilsamhällets bidrag till en rättvis, jämlik och inkluderande global omställning. De uttalade målen är minskad klimatpåverkan, stärkt biologisk mångfald, minskad fattigdom och ett utökat utrymme för civilsamhället.
Två programländer fasas bort
Verksamheten sker i direkt samarbete med lokala partners. Inga lokala eller regionala kontor finns som mellanled, vilket ligger i linje med den CSO-strategi som regeringen har beslutat om för samarbete med det civila samhället under 2025–2029. Naturskyddsföreningen sluter avtal direkt med den genomförande organisationen.
– En del i hanteringen av det minskade anslaget har varit att fasa ut två av föreningens tidigare nio programländer. Kvar är Uganda, Kenya, Sydafrika, Ukraina, Indonesien, Filippinerna och Brasilien. Vi har även behövt avsluta några av våra samarbeten med lokala organisationer för att parera minskningen i anslaget, säger Sandra Lempert.
Större krav på egenfinansering
Utöver en åtstramning av biståndsbudgeten ökar även kraven på organisationernas egenfinansiering från nuvarande 10 till 15 procent. Det har också påverkat hur Naturskyddsföreningen har resonerat kring storleken på sin ansökan till Sida. Föreningen har nu större krav på sig att samla in egna medel till sin internationella verksamhet.
– Nivån på egenfinansieringen har varierat över tid, men den har legat på runt tio procent under många år. Höjningen till 15 procent påverkar så klart föreningens ekonomi och ställer större krav på insamlingen framåt, säger Sandra Lempert.
