Nato vill att Sverige satsar på järnvägen
Som medlem i Nato måste Sverige inte bara få ordning på den järnväg vi redan har, utan också bygga nya spår. Och det behöver göras i långt snabbare takt än vad någon svensk regering hittills har tänkt sig.
Försvarsalliansen Nato anser att Sverige måste investera mer i den svenska järnvägen, bland annat i Malmbanan mellan Boden och de norska gränsen.
I höstas presenterade Trafikverket sitt förslag till nationell plan för statliga vägar och järnvägar samt sjö- och luftfart fram till 2037. Det visade sig då att många av tidigare utlovade järnvägsprojekt hade skrotats.
Av järnvägens underhållsskuld på 90 miljarder kronor föreslår Trafikverket att endast 10–15 procent betalas av de kommande elva åren. Efter beskedet hördes besvikna röster från såväl resenärer som näringsliv och lokala politiker runt om i landet.
Samtidigt ställer den militära försvarsalliansen Nato stora krav på den svenska järnvägen. Den måste kunna klara av tunga transporter av militär personal och materiel från norska hamnar genom Sverige österut mot Finland.
Det finns inget annat alternativ än järnvägen
Sverige måste också ha beredskap för a2tt i en krissituation på kort tid kunna ta emot hundratusentals soldater och containrar med krigsmateriel.
– För det ändamålet finns inget annat alternativ än järnvägen, säger Per Skoglund, expert på logistik vid Försvarshögskolan.
Han tror därför att Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan som regeringen ska ta ställning till i vår, måste göras om.
Försvarsmakten vill bland annat rusta upp järnvägssträckorna Narvik–Luleå, Trondheim–Sundsvall, Stockholm–Oslo, Kristinehamn–Gällivare (Inlandsbanan) samt från Göteborgs hamn och ut i landet.
Viktigt med manuella reservsystem
Just nu pågår ett mångmiljardprojekt som går ut att ersätta järnvägens gamla signalsystem med ett nytt digitalt. Det är European Rail Traffic Management System (ERMTS) som från och med 2035 ska vara standard i EU.
– Men för Försvarsmakten är det också viktigt med manuella reservsystem, att man kan köra tåg oberoende av kontaktledningarna och om nya signalsystemet fungerar eller inte, säger överstelöjtnant Per Ove-Norell, logistik- och transportansvarig i Försvarsmakten.
Enligt Per Ove-Norell fattades beslutet om det nya digitala signalsystemet när världen såg annorlunda ut.
– Med det nya säkerhetspolitiska läget finns krav på redundans, resiliens och robusthet*. Vi måste med andra ord se till att vi har manuella reservsystem.
Krävs investeringar på 111 miljarder kronor
För att möta Natos krav på ökad militär rörlighet kommer det krävas investeringar i järnväg och vägar på 111 miljarder kronor, enligt en rapport från Stockholms Handelskammare. Varifrån ska de pengarna tas?
Ett svar kan vara ur civilförsvarsbudgeten. Under de kommande tio åren vill Nato att den ska öka till 1,5 procent av BNP.
Beredskap och krigsförberedelser har liksom hänsynen till klimatet aldrig varit lönsamma. Lönsamhetskravet måste bort.
Per Skoglund på Försvarshögskolan tycker det vore rimligt att ta pengar därifrån. Samtidigt, säger han, måste vi bort från grundtanken att staten ska finansiera all ny järnväg. Många nya möjligheter skulle öppna sig om man satsar mer på offentlig privat samverkan.
– Jag tycker man ska använda statliga pengar där de är enda alternativet och ta hjälp av privata pengar när näringslivet är villigt att betala. På Malmbanan transporterar man exempelvis i huvudsak norsk lax och svensk järnmalm. De industrierna är i högsta grad intresserade av att godstågen kör säkrare, fortare och med färre avbrott. De skulle nog vilja vara med och finansiera utbyggnad till dubbelspår för att minimera risken för stopp i leveranskedjorna.
Geopolitiska skäl att rusta upp järnvägen
Det finns också argument för att satsa mer på järnvägen av geopolitiska skäl. Med smältande isar i Arktis kommer sjöfarten genom Nordostpassagen att öka.
– Om varutransporterna från Kina och Japan tar den vägen till Europa, i stället för via Suezkanalen, sparar man tid, energi och därmed utsläpp. Hamnarna i norr kommer då att få ökad betydelse. Det talar för fler järnvägsförbindelser från de nordliga hamnarna söderut, säger Per Skoglund på Försvarshögskolan.
En nationell plan som inte möter behoven
SJ satsar just nu många miljarder på nya tåg för att klara av allt fler resenärer. Men Sveriges största tågbolag anser också att spårkapaciteten måste byggas ut för att möta efterfrågan. Försvarets intresse av en fungerande järnväg ger kraven ökad tyngd.
– Den nationella planen möter inte på långa vägar de behov som finns. Och den långa tidsskalan är ju helt irrelevant för försvaret. Jag hoppas att regeringen snart kommer med nya förslag för hur vi ska få ordning på järnvägen, säger Pär Helgesson, ansvarig för strategisk infrastruktur på SJ.
Han tillägger att de satsningar som hittills presenterats inte på lång väg täcker de behov som finns.
Försvarsmaktens logistikansvarige Per-Ove Norell vill slopa järnvägens lönsamhetskrav.
– Trafikverket har räknat på att järnvägssatsningar ska vara lönsamma. Men beredskap och krigsförberedelser har liksom hänsynen till klimatet aldrig varit lönsamma. Lönsamhetskravet måste bort.
