Mer att vinna på energieffektivisering än kärnkraft
Sverige är näst sämst i EU på energieffektivisering. Det skriver Naturskyddsföreningen i en ny rapport och vill se en energipolitik som fokuserar mindre på utbyggnad av ny elproduktion och mer på hur användningen av redan existerande energi kan bli mer effektiv.
Svensk pappersmassaindustri är en stor energitjuv, enligt Naturskyddsföreningen.
”Sluta elda för kråkorna”, heter Naturskyddsföreningens nya rapport om energieffektivisering. Kråkorna kan i detta fall enkelt översättas till svensk industri.
I rapporten skriver Naturskyddsföreningen att ”den svenska industrisektorn, och särskilt den tunga industrin, använder energi mycket ineffektivt i förhållande till det ekonomiska värdet som genereras. Detta beror till stor del på pappers- och massabruken, som på grund av låg energieffektivitet slukar nästan hälften av industrins energi för ett relativt lågt värdeskapande.”
Låga elpriser hindrar energieffektivisering
En orsak till ineffektiviteten är årtionden av låga priser och svaga incitament för energieffektivisering, anser Naturskyddsföreningen. Även svenska hushåll är en del av problemet.
Enligt rapporten förbrukar svenskarna nästan dubbelt så mycket el som genomsnittseuropéen. Sett till energianvändning per capita hamnar Sverige på tredje plats i EU, efter Finland och Luxemburg.
Ni skriver att Sverige har näst sämst politik för energieffektivisering i EU. Vad beror det på?
– För att vi väldigt länge har haft låga elpriser, låg politisk vilja och det har inte varit fokus i energipolitiken. Vi har snarare pratat om det som ska byggas ut, som ny vindkraft, ny kärnkraft och nytt elnät, säger Antoine Baudoin, energisakkunnig på Naturskyddsföreningen.
Förklaringen är inte kyla och avstånd
Naturskyddsföreningen avslår förklaringar som att svenskarna bor i ett kallt land med stora geografiska avstånd. ”Svenska hushåll är de som lägger minst andel av sina totala utgifter på energi, om vi bortser från transporterna, i hela unionen. Samtidigt betalar den tunga industrin i Sverige ingen eller mycket begränsad energiskatt”, skriver föreningen i ett pressmeddelande.
– Det är oansvarigt och märkligt att regeringen inte tar vara på den stora potential som ligger i energieffektivisering. Det finns så mycket att vinna på det. Vi måste sluta slösa på energi och i stället se till att EU:s princip om att ”energieffektivisering först” blir verklighet i Sverige. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för både behovet och genomförbarheten av en sådan kursändring, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén i pressmeddelandet.
Mer effektivt än ny kärnkraft i Ringhals
I rapporten jämför Naturskyddsföreningen med planeringen av ny energiproduktion. Man ställer en utökad satsning på energieffektivisering mot byggnationen av ny kärnkraft i Ringhals och havsbaserad vindkraft utanför Stenungssund.
Utifrån jämförelsen konstaterar Naturskyddsföreningen att den mängd el som kan frigöras genom effektivisering är många gånger högre än den el som kan produceras i de två planerade projekten på västkusten. Antoine Baudoin ser ingen anledning till att Sverige inte borde satsa mer på energieffektivisering.
– Det är den snabbaste, enklaste och billigaste lösningen. Om vi jämför med ny kraftproduktion, som havsbaserad vindkraft eller kärnkraft, så tar det kortare tid att genomföra, har större potential och är billigare.
Följer inte EU-direktiv
Utöver att det är snabbt, enkelt och billigt är det också lag. Enligt EU:s energieffektiviseringsdirektiv ska Sverige minska sin energianvändning med 16 procent fram till 2030, men i dagsläget planerar regeringen att minska energianvändningen med knappa en procent.
– Vi vill är att Sverige ska göra det som står i EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Det säger att vi ska effektivisera först. Det är en princip som vi ska följa enligt svensk lag och som vi tycker är en självklarhet säger Antoine Baudoin.
Under FN:s klimatmöte COP28 i Förenade Arabemiraten var Sverige ett av fler än 100 länder som lovade att fördubbla energieffektiviseringen. Så har inte skett. I stället aviserade regeringen kort efter mötet att att 2018-års mål om att halvera energiintensiteten till 2030 i jämförelse med 2005 skulle ses över.