Liberalerna rasar i klimatrankning
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna hamnar i botten i Naturskyddsföreningens granskning av hur partierna agerat inom klimat- och miljöpolitiken sedan det förra riksdagsvalet. Enligt föreningen har Tidösamarbetet gått ut över politiken.
Liberalernas Romina Pourmokhtari har innehaft klimat- och miljöministerposten de senaste fyra åren.
Inför valet har Naturskyddsföreningen granskat de svenska riksdagspartiernas klimat- och miljöpolitik under mandatperioden 2022–2026. Föreningen har släppt liknande rapporter sedan 1985 och i stort sett genomgående har Miljöpartiet rankats bäst.
I årets rapport Bakslag för miljöpolitiken – en utvärdering av svensk miljöpolitik 2022-2026 hamnar Miljöpartiet (MP) återigen i topp. Vänsterpartiet (V) placeras på andra plats och utmärker sig tillsammans med MP ”som särskilt ambitiösa” när det gäller den förda miljöpolitiken, enligt Naturskyddsföreningen.
Miljöpartiet satsar mer pengar på miljön
Att MP föreslår en högre miljöbudget gör att partiet rankas före V. I övrigt får de två partierna samma poäng.
Under mandatperioden har MP föreslagit miljöbudgetar som legat upp till nära 30 miljarder högre än regeringens. För 2026 låg MP:s miljöbudgetförslag på 45,5 miljarder, jämfört med V:s på 29,7 miljarder.
Liberalerna tappar flera placeringar
Liberalerna (L), som sitter på klimat- och miljöministerposten, har rasat i rankningen. När Naturskyddsföreningen granskade partiernas klimat- och miljöpolitik inför riksdagsvalet 2022 låg de på tredjeplats tillsammans med Socialdemokraterna (S). Nu placeras de på delad näst sista-plats med Kristdemokraterna (KD), Moderaterna (M) strax före Sverigedemokraterna (SD).
Enligt Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, beror det på att partiet inte har genomfört det man lovade inför förra valet 2022.
– De har verkligen offrat sin miljöpolitik för Tidösamarbetet.
Naturskyddsföreningen kritiska mot regeringen
Hon tillägger att detsamma gäller Moderaterna och Kristdemokraterna.
– År 2022 gick Ulf Kristerson till val med parollen ”vi ska ordna klimatet“. Men det är väldigt tydligt att klimatfrågan helt prioriterats bort i förhandlingar.
Redan hösten 2023, kort efter att Beatrice Rindevall tillträtt som ordförande för Naturskyddsföreningen, var hon kritisk till regeringens klimat- och miljöpolitik. ”Den här regeringens politik har än så länge varit den sämsta någonsin”, sa hon till Sveriges Natur då.
Granskat 45 politiska processer
Rankningen bygger på partiernas miljöbudgetar, hur de agerat i miljöpolitiken och hur väl de levt upp tills sina vallöften inom 22 områden som Naturskyddsföreningen identifierat som extra viktiga. Det handlar bland annat om hur partierna agerat i omröstningar och debatter.
– Vi har grundligt granskat 45 olika politiska processer och lagstiftningar. Vi har även kollat hur oppositionen har agerat. Det var har varit ett jättejobb, säger Beatrice Rindevall.
Fyra partier bland miljöpolitikens bottennapp
Naturskyddsföreningen utser Centerpartiet (C) och Socialdemokraterna till miljöpolitikens medelmåttor och kallar regeringspartierna M, KD och L med stödpartiet SD för bottennapp. Det har mycket att göra med Tidösamarbetet, säger Beatrice Rindevall.
– Tyvärr har det inte varit så att M och KD har lyckats dra upp SD särskilt mycket till en bättre klimat- och miljöpolitik, utan SD har dragit ner dem till sin nivå. Det har effekt på hela politiken.
Regeringen har sänkt miljöbudgeten
Regeringens miljöpolitik får överlag ett dåligt betyg av Naturskyddsföreningen. Men föreningen anser ändå att inom frågor rörande bland annat havet och arbetet för att stoppa spridningen av miljögifterna PFAS har den agerat bra.
Under mandatperioden 2022-2026 sänktes miljö- och klimatbudgeten med 18 procent, från 23,8 till 19,6 miljarder kronor.
– Även S lägger sig nära Tidöpartierna i sin miljöbudget. Det drar ner hela riksdagen, säger Beatrice Rindevall.
Miljö och klimat uppfattas som vänsterfråga
Enligt Beatrice Rindevall kan klimat och miljö uppfattas som en vänsterfråga. Hon tror att det handlar om att högerpartierna har lagt upp sin strategi utifrån att väljarna inte röstar utifrån miljö- och klimatfrågor.
– Högerväljare generellt bryr sig, det finns ett starkt stöd för klimatpolitik. Men partierna är mer radikala än väljarna i att inte vilja agera.