Länsstyrelsen Gotland ifrågasätter Heidelberg Materials
Heidelberg Materials klassificerar den aska som uppstår vid cementtillverkning i Slite som en biprodukt som kan säljas vidare. Det är en bedömning som Länsstyrelsen Gotland nu ifrågasätter efter miljöskandalen vid Hästnäsvägen.
Nu granskar Länsstyrelsen Gotland restavfall från Cementa i Slite.
Sedan hösten 2025 står det klart att en väg på Gotland lakar tungmetaller från ett restmaterial som uppstår efter cementtillverkning och som har frästs ner i vägen ön. Nu utreds om ytterligare vägar har belagts med samma material och läcker miljögifter.
Tungmetallerna förorenar vattenbrunnar och oroar lokalboende, som Sveriges Natur har träffat. Restmaterialet kallas för Cement Kiln Dust och förkortas CKD (fritt översatt: stenugnsdamm) och är en aska som uppstår när kalksten bränns i cementugnar.
Länsstyrelsen har inte granskat CKD tidigare
– Vi behöver bli tryggare med Heidelbergs bedömning av CKD som en biprodukt. För att gå till botten med det här måste vi få fler svar, säger Stefan Persson, enhetschef miljö och vatten på Länsstyrelsen Gotland, tillsynsmyndighet för Heidelberg Materials verksamhet.
Han berättar att myndigheten inte tidigare haft någon anledning att granska företagets bedömning av CKD. Inte förrän efter problemen vid Hästnäs uppdagades.
Heidelberg Minerals klassificerar själva produkten
Heidelberg Materials uppger att mängden så kallad ren CKD som produkt varierar i årsvolym. Under perioden 2014–2024 har företaget som mest uppmätt 18 000 ton på ett år.
Det är verksamhetsutövaren som klassificerar material. Därför tycker Stefan Persson att det hade varit bra om företaget kontaktat tillsynsmyndigheten om eventuella tveksamheter kring hur materialet ska bedömas.
– För nu börjar vi känna oss osäkra på hur Heidelberg tänker.
Stefan Persson berättar att det dessutom är en resursfråga att bedriva tillsyn på en verksamhet som omfattar allt från buller och luftutsläpp till omfattande tillståndsprocesser.
Har även tillstånd att bränna farligt avfall
Heidelberg Materials har även tillstånd att bränna 400 000 ton avfall, inklusive farligt avfall, per år.
Enligt Länsstyrelsen på Gotland uppstår ingen flygaska från avfallsförbränningen utan ”det som uppkommer i cementugnen är det som benämns CKD”.
För att komma upp i tillräckliga temperaturer, nästan 1 500 grader, bränner Heidelberg Materials olika typer av material, bland annat förädlat avfallsbränsle som kommer från hushåll, kontor och industri. Även däck, biobränsle och konverterad eldningsolja används som bränslen i cementtillverkningen.
Kan halterna av tungmetaller i CKD bero på att kalkstenen värms upp med avfall?
– Kalkstenen innehåller ju också halter av tungmetaller, men det är klart att avfallsförbränning bidrar till att det finns tungmetaller i CKD, säger Stefan Persson.
Som biprodukt anses CKD inte vara avfall
Som möjlig jämförelse eldade Vattenfall Värme i Uppsala sammanlagt 330 000 ton avfall under 2024, vilket gav upphov till ungefär 10 000 ton flygaska. I Uppsala klassas flygaskan som farligt avfall och delar av den återvinns eller deponeras på godkända anläggningar.
Eftersom Heidelberg klassar CKD som en biprodukt faller den inte under avfallsförordningen utan hamnar hos Kemikalieinspektionen för tillsyn.
– Askor är svåra att klassa. Exempelvis är CKD och flygaska båda askor, men beroende på hur de klassas faller de under olika förordningar. Är det en biprodukt eller avfall? Det är komplicerade frågor och tvära skärningar mellan lagstiftningarna som reglerar avfall och kemikalier, säger Henrik Hedlund, inspektör på Kemikaliemyndigheten.
Han berättar att myndigheten nu planerar ett projekt om biprodukter där gemensam tillsyn med kommuner och länsstyrelser erbjuds. Frågan om ifall klassificeringen av CKD förändras beroende på om kalkstenen förbränns med förädlat avfallsbränsle eller stenkol, hänvisar Kemikalieinspektionen till Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket kan inte uttala sig
Hos Naturvårdsverket diskuteras Sveriges Naturs frågor av sakkunniga på tre avdelningar. Sedan meddelar myndigheten att den inte kan uttala sig om vare sig ett specifikt fall eller generellt för cementtillverkning där avfall bränns.
Heidelberg Materials har hittills inte svarat på Sveriges Naturs intervjuförfrågan, trots upprepade försök.
