Kärnkraften i Belgien minskar – trots regeringens vilja

Den 30 november 2025 stängdes kärnkraftsreaktorn Doel 2 nära Antwerpen i norra Belgien. Det var drygt tre år efter att den första av landets sju reaktorer stängde i september 2022. 

I dag är två reaktorer i drift i Belgien. Även de skulle ha stängts 2025, men fick efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 förlängd livslängd till 2035.

Dyrt att hålla igång kärnkraften

Ägaren till de två återstående reaktorerna, Engie Electrabel, var först ovillig att hålla i gång reaktorerna, men fick en kompensation på 15 miljarder euro genom att belgiska staten tar över det ekonomiska ansvaret för avfallet. Engie har sagt blankt nej till ytterligare förlängning efter 2035.

Det är ett omfattande och dyrt arbete att hålla i gång de båda reaktorerna. De kommer under året även att vara stängda för underhåll från april till oktober.

Halvering av elförsörjningen

Fram till för fem år sedan producerade belgisk kärnkraft upp till 50 TWh per år. Förra året landade produktionen på 23 TWh. 2027 och framåt väntas den bli ungefär 15 TWh per år.

Den förlorade kärnkraften har till viss del ersatts med ökad import och minskad export. Belgien avvecklade kolkraften 2016 och även gaskraften har minskat väsentligt.

Kraftig ökning av sol- och vindkraft

Samtidigt har sol- och vindkraft ökat från mindre än 2 till 23 TWh för perioden 2010–2025. Och mer sol och vind är på gång.

Det största projektet är en konstgjord ö för havsvindkraft, Princess Elisabeth Island som beräknas kunna ge 13–14 TWh per år. Den byggs 2026–2030.

Liknande utveckling i hela EU

Utvecklingen är densamma i alla de länder som Belgien handlar el med. Medan den totala elförbrukningen minskat både i Belgien och EU har sol- och vindkraft ökat i EU från 164 till 794 TWh under 2010–2024, enligt tankesmedjan Ember energy research. Utvecklingen i Storbritannien har varit densamma.

Under perioden 2010–2024 minskade kärnkraften i EU från 854 till 648 TWh, vilket framför allt beror på den tyska avvecklingen.  Kolkraften minskade med 62 procent, från 701 till 265 TWh, och gaskraften minskade från 587 till 430 TWh.

Kärnkraftsvänlig regering

Den belgiska regering som tillträdde i februari 2025 ville egentligen inte avveckla de befintliga reaktorerna. Under den flamländske nationalisten Bart De Wevers ledarskap har regeringen rivit upp avvecklingslagen från 2003 och ser också gärna ny kärnkraft.

Men enligt en stor studie som gjorts av konsultfirman Tractebel engie för nätbolaget Elias räkning kan nya, stora reaktorer tidigast vara i drift 2039 eller mer troligen inte förrän 2042–2044 – om beslut tas nu. Det är långt efter att de två sista reaktorerna är tänkta att stänga, 2035. En mindre modulär reaktor (SMR) skulle enligt studien kunna ha en rimlig chans att vara i gång före 2050, kanske till och med om cirka tio år.

Avvecklingen i Belgien går på tvärs med den politiska retoriken i nästan hela Europa. Men den ligger i linje med var som faktiskt sker.

28 kärnkraftsreaktorer har stängt

Perioden 2015–2025 har 28 reaktorer stängts i EU och Storbritannien, enligt Internationella atomenergiorganet IAEA:s databas PRIS. Under tiden har bara tre nya reaktorer tagits i drift. I effekt handlar det om 25 gigawatt (GW) stängda mot 4 GW startade. En vanlig reaktorstorlek är cirka 1 GW.

Minskningen av el från kärnkraft i EU kommer troligen att fortsätta 2026. 2027 planeras kärnkraften börja avvecklas även i Spanien.

Den enda reaktor som byggs just nu i EU är Mochovce 4 i Slovakien. Den började byggas 1987 och kan kanske sättas i drift i år. 

I Storbritannien byggs två stora reaktorer men de förväntas vara i gång först 2030, då åtta av nio brittiska reaktorer är stängda. Det betyder att kärnkraften minskar även om de nya reaktorerna kommer igång.

Globalt står kärnkraften mer eller mindre still

Förra året gav sol- och vindkraft mer el än kärnkraft och likaså mer el än alla fossila kraftslag (kol, gas, olja) tillsammans i EU. Totalt sett ökade kärnkraften i världen fram till 2006 men har sedan dess legat på ungefär samma nivå, enligt IAEA:s databas PRIS, bortsett från en nedgång åren efter Fukushima-katastrofen 2011 i Japan och 2022–23 då fransk kärnkraft hade problem med rost i säkerhetssystemen.

Globalt har minskad kärnkraft i Europa, Japan, Taiwan, USA och Kanada vägts upp av en lika stor ökning i Kina i snart 20 år. Samtidigt har sol- och vindkraften världen över ökat så pass att den redan 2024 stod för nästan dubbelt så mycket el som kärnkraften samma år. Exakta data dröjer, men det står redan nu klart att sol och vind ökade än mer i förhållande till kärnkraften 2025.