Jägare­förbundet: ”vi vill ha så få vargar som möjligt”

I början av november stod det klart att länsstyrelserna i mellersta och södra Sveriges rovdjursförvaltningsområden kommer att tillåta jakt på 48 vargar under nästa års jaktsäsong. Jakten börjar den 2 januari.

Utöver licensjakt på 48 vargar tar länsstyrelserna höjd för skyddsjakt på ytterligare 22 vargar. Med en vargpopulation på cirka 320-355 vargar, enligt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Naturvårdsverket, skulle antalet vargar i Sverige nästa år kunna räknas till 250-285 stycken.

Minska antalet vargar till 170

Regeringens delmål är att Sverige ska ha en vargstam med 270 individer efter den kommande jaktsäsongen och därefter närma sig det nya referensvärdet på 170 individer. Det är Naturvårdsverkets referensvärde för att vargen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus (tidigare var referensvärdet 300).

Bakom referensvärdet står en riksdagsmajoritet som lade fram förslaget redan inför valet 2022. Att en vargstam med ett referensvärde på 170 individer skulle vara gynnsam ur bevarandesynpunkt ifrågasätts av såväl Naturskyddsföreningen som Miljöpartiet.

– Vi tycker att sådana här beslut ska grunda sig på fakta. Därför tycker vi inte alls om det här beslutet. Regeringens politik bygger på okunskap och en rädsla för rovdjur som är helt obefogad gentemot rovdjur. Vi är mycket bekymrade över den utvecklingen som syns både i EU och i Sverige, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Rovdjurssymposium i Järvsö

Sveriges Natur pratar med henne på en konferens, ett rovdjurssymposium, som arrangeras av Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF Sverige i Järvsö 10 – 11 november. Här finns även Rebecka Le Moine, riksdagsledamot för Miljöpartiet som är upprörd över beslutet om ökad jakt på varg.

– Naturvårdspolitiken och EU:s art- och habitatdirektiv har baserats på och ska baseras på forskning och vetenskap. Det är upp till oss politiker att sätta olika mål om vad vi vill ha, och vi har sagt att vi vill ha varg med en livskraftig population. Det är en målsättning och vi politiker har varken kunskap eller i uppgift att sätta exakta siffermål om populationer, utan då ber man myndigheter titta på det och de frågar i sin tur forskare, säger Rebecka Le Moine.

Politiker övertolkar forskningsresultat

 Sveriges Natur granskade nyligen såväl den svenska regeringens som andra EU-länders regeringars aktiva försök att svartmåla vargen för att öka stödet för mer jakt. Ekologiprofessor Henrik Andrén vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) sa då att politiker övertolkat forskarnas resultat av lägsta möjliga referensvärde för att anpassa det till sina egna syften.

Det är just det som Rebecka Le Moine anser att landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har gjort.

– Peter Kullgren har sagt att 170 är målet. Det är ett politiskt mål som sedan myndigheterna fått i uppdrag att uppfylla, säger hon.

Naturvårdsverket försvarar referensvärdet

Vid konferensen i Järvsö deltar även Mona Hansers från Naturvårdsverket. Hon svarar inte på frågor som handlar om politik utan redogör på symposiets scen för att 170 vargar fortfarande kan fungera för att behålla artens gynnsamma bevarandestatus.

Men att halvera vargstammen från 355 individer ner mot 170 kommer också innebära att det krävs ett helt nytt sätt att förvalta vargen, säger Mona Hansers. Med så få individer kommer det behövas en mer individbaserad förvaltning.

Miljontals kronor i vargförvaltning

Naturvårdsverket har tidigare i år räknat ut vad det nya referensvärdet kommer innebära i kostnader för vargförvaltningen. Det handlar om flera miljoner kronor beroende på vilka åtgärder som kan komma att krävas, kostnader som läggs på länsstyrelserna.

– Inventeringen av varg kommer framöver att bli mer omfattande och vi kommer att försöka ta prover för att i så stor utsträckning som det är möjligt får med alla individer i populationen, säger Mona Hansers.

Hon säger också att Naturvårdsverket håller på att ta fram verktyg för att kunna göra genetiska bedömningar av alla vargar för att undvika inavel. Risken för inavel i en kraftigt minskad svensk vargstam har redan lyfts av flera forskare.

– Eftersom förvaltningen kommer bli mycket mer individanpassad kommer den också att kosta mer pengar, säger Mona Hansers.

338 miljoner kronor till vargförvaltning

Regeringen vill ge Naturvårdsverket 338 miljoner kronor de kommande tre åren för att hantera de ökade kostnaderna för vargförvaltningen. Det framgår av budgetpropositionen för 2026.

Samtidigt som Naturskyddsföreningen kritiserar beslutet om en minskad vargstam anser Svenska Jägareförbundet att stammen behöver minska ännu mer. Organisationens tillförordnade ordförande Mikael Samuelsson önskar ett referensvärde på 150 individer, säger han under Rovdjurssymposiet i Järvsö.

– Vi har ett stämmobeslut på det som ligger i våra riktlinjer och ståndpunkter för vargen. Det beror på att vi kring det värdet tror att det går att bygga en acceptans för vargen, enligt vår uppfattning. För oavsett om vi har 150, 170 eller 300 vargar så kommer de som lever med vargen ha samma problembild. Därför vill vi ha så få vargar som möjligt, säger han.

Under konferensens två dagar odlas en bild av samförstånd mellan olika intressegrupper, myndigheter och politiker kring hur människan och vargen ska kunna samexistera. Det är dock uppenbart att några av parterna står väldigt långt ifrån varandra.