Inställd invigning av nationalpark i Bästeträsk

Vägen mot den första nationalparken på Gotlands fastland har varit lång och krokig. Drygt 20 år har gått sedan Nordkalk ansökte om kalkbrytningstillstånd nära sjön Bästeträsk, vilket ledde till mångåriga rättsprocesser, demonstrationer och trädkramningsaktioner.

För elva år sedan beslöt regeringen att avslå kalkbrytning. Det beslutades också att en nationalpark skulle börja förberedas. I augusti 2025 lämnade Naturvårdsverket ett nationalparksförslag till regeringen och planerade för invigning 2026, men när regeringen tidigare i veckan presenterade sin lista över kommande propositioner fanns inget sådant förslag med.

Ingen invigning i år

Ola Larsson är ansvarig för nationalparksprojektet på Naturvårdsverket. Han tolkar detta som att det inte kan bli någon invigning i år.  

– En nationalpark kräver riksdagens godkännande, och då hade det behövts en proposition. De propositioner som regeringen planerar att lägga ska finnas med i propositionsförteckningen.

Att något sådant beslut inte är förberett, vad betyder det?

– Det vet inte vi, det behöver du fråga regeringen.

En nationalpark kräver stora förberedelser

En nationalparksinvigning brukar vara ett stort evenemang som skulle behöva förberedas nu egentligen, enligt Ola Larsson.

– Vi får vänta med att engagera olika lokala aktörer i förberedelserna och kan inte skicka inbjudningar till kungligheter och allmänhet. Men vi kommer att fortsätta arbetet med att färdigställa vandringsleder, parkeringar, toaletter under våren.

Regeringen bereder frågan

Invigningen tycks alltså bli kraftigt försenad, men frågan är om regeringen alls vill ha en nationalpark vid Bästeträsk. När Sveriges Natur ber klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari om en kommentar svarar hennes pressekreterare att de inte kan ge något närmare besked än att frågan ”bereds på Regeringskansliet”.

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har ifrågasatt bildandet av nationalparken. Myndighetens generaldirektör skrev förra året en debattartikel i Dagens Industri om att en nationalpark skulle kunna få ”katastrofala följder” för svensk industri.

Företag vill återuppta kalkbrytning

Nyligen föreslog SGU att utöka området som räknas som riksintresse för kalkindustrin på norra Gotland. Det skulle då delvis överlappa den föreslagna nationalparken.

Samtidigt har kalkproducenten SMA Mineral uppvaktat regeringen. Företaget förbereder en ansökan om att återuppta kalkbrytning i ett brott som gränsar till den planerade nationalparken.

Parallellt med detta har SMA Mineral stämt staten på 3,7 miljarder kronor i intrångsersättning på grund av bildandet av ett Natura 2000-område kring Bästeträsk. De har fått avslag i de första prövningarna men fallet kommer att tas upp i Högsta domstolen.

”Regeringen prioriterar inte nationalparken”

Regionstyrelsens ordförande på Gotland, Meit Fohiln (S), säger att regionen har fått signaler om att regeringen inte prioriterar nationalparken.

– Det känns jättetråkigt, för vi är många som har längtat länge efter en nationalpark på norra Gotland. Den behövs som en motvikt mot all kalkbrytning här, för att också lyfta området utifrån dess unika natur. Och som ett viktigt skydd för en av Gotlands två stora vattentäkter, säger hon.

Lokalpolitisk enighet mot kalkbrytning

Inom Region Gotland råder politisk enighet om att man inte vill ha mer kalkbrytning i Bästeträsk-området. Meit Fohlin ser en trend som hon tycker är oroväckande, att nationella intressen går före lokala, vilket Sveriges Natur har rapporterat om tidigare.

– Gotland kan inte bara vara en plats att hämta saker och placera militär, utan att ta hänsyn till det som vi som bor här vet är viktigt. Jag har stor respekt för att inhemsk råvaruförsörjning är central i en orolig omvärld, men i den oroliga omvärlden så är den civila delen av försvaret också viktig. Om vi inte säkerställer vattenförsörjningen så kommer Gotland inte att ha en bra position i det nationella försvaret eller NATO-samarbetet, säger Meit Fohlin.